När myten blir verklighet

I dagens Sverige tycks historieämnet vara ett stort fritidsintresse. Många förlägger till och med semesterresor till historiskt intressanta platser – främst med anknytning till andra världskriget och nazismen. Normandie har blivit en mer intressant som destination än Disneyland, så att säga.

ANNONS
|

”Den som äger historien äger framtiden” sa en gång en av Europas segrande ledare efter just det andra världskriget. Han visste inte hur rätt han hade – fråga bara Herr Minister Björklund som nog håller med.

Trots ett rådande stort intresse verkar spektrumet minska hela tiden. Även etablerade författare i genren låter sina verk vila mer och mer på den vedertagna forskningen, som att den vore så rätt och riktig att den inte går att ifrågasätta. Den info vi får vid våra resor vilar tyvärr oftast på ännu sämre underlag – kommer ihåg mitt besök i Dachau och den efterföljande artikeln i just denna tidning.

ANNONS

En vanlig dag 2004 på kollegierummet vid Pembroke College i Oxford föddes idén hos Thomas Weber att skriva en bok om Hitlers insatser under första världskriget. Ett långt forskande i arkiv med mera resulterade i den nyligen utgivna ”Hitlers första krig” (Historiska media).

Är detta då bara ännu en i raden av halvt meningslösa berättelser om Hitler och nazismen? Kriget och missgärningarna ligger så långt bort i tid, och de som var med går snart att räkna på ena handens fingrar. Det är då lätt att kopiera, hitta nya vinklar och därmed skapa ännu fler böcker, filmer, berättelser och så vidare som blir kommersiellt gångbara.

Webers bok är tjock som en tegelsten och skriven på ett akademiskt språk, han har verkligen forskat och analyserat för att hitta verkligheten bakom Hitlers insatser under det första världskriget. Bilden av Hitler skapades av honom själv först efter kriget och överensstämmer knappast med vad som egentligen utspelades. Denna bild – som han själv nedtecknade i ”Mein kampf” – har blivit till sanning med tiden. Jag kommer själv ihåg ointresserade historielärare som sjöng med i refrängen…

Weber visar nu med all önskvärd tydlighet att denna bild är en lögn, och att denna lögn via alla de nödvändiga medlöparna har blivit till både verklighet och myt, långt efter Hitlers egen undergång. Weber hänger på ett intressant sätt ut flera "berömda” forskare och författare för att de långt efter krigets slut fortfarande gick på Hitlers livslögn. Man kan faktiskt inte annat än beundra hur en obetydlig österrikisk frivillig korpral i tyska armén skapade denne mytiske serietidningshjälte av sig själv.

ANNONS

Boken är läsvärd, inte minst för att den är så grundlig och gång på gång visar på hur den tyska armén fungerade som en stat i staten. Det fanns en brist på civil kontroll över militären och detta resulterade tyvärr i övergrepp på civilbefolkning, liknande de som andra europeiska stater genomförde i sina kolonialkrig.

”Det är inte kunskap vi saknar – det är modet att dra slutsatserna”, skriver Sven Lindqvist i ”Utrota varenda jävel”, en annan bok som vågar tala om vad som verkligen ligger bakom de brott mot mänskligheten som nazisterna utförde.

Tyvärr är nazismen en ideologi som är skapad här – mitt i Europa.

Fotnot. Citatet i krönikans inledning tillskrivs Josef Stalin.

ANNONS