Chattanooga vann inte men vann ändå

ANNONS
|

Själv träffade jag systrarna Kempff, Clara, Mia och Ackie, för första gången i samband med att de skulle lägga på kör till ”M” på Gyllene Tiders klassiska gula EP, ute i Studio CMP på Kärleken hos Peppi Andreasson.

Knappt två år senare var de med som Sister Song i vår, musikföreningen Nalle Puhs, lokala tolvtimmarsgala Pop around the clock där sju (!) av banden för övrigt fick skivkontrakt.

Live: Senaste nytt från Melodifestivalen i Norrköping

Ett av dem var Sister Song som Pekka Langers son, Johan Langer signade. Eller som de sedermera skulle kalla sig; Chattanooga.

De hade dessutom tidigare gjort succé i Paris tunnelbana och var vana gatumusikanter.

ANNONS

Men Melodifestivalen detta år, 1982, var förstås något helt annat.

”Konstigt! I två veckor har jag gått och väntat på att bli nervös. Och så blev man aldrig det”, sade Mia Kempff efteråt.

Det var lillasyrran i gänget som tillsammans med Strix Q hade skrivit bidraget som från början hette ”Efterlysning”.

Men den slog igenom som ”Hallå hela pressen”.

Visserligen blev bidraget till slut bara fyra med sina 28 poäng efter överlägsna ”Dag efter dag” med Kikki- och Bettanduon Chips, Kikki Danielsson och Elisabeth Andreasson 64 poäng, en skönsjungande Lena Ericsson i ”Någonting har hänt” 39 poäng och Liza Öhmans ”Hey-hi-ho”, 33. Detta inför pappa som rest upp från München och resten av familjen och en stor supporterskara från Halmstad

Fast det var ”Hallå hela pressen” som de flesta pratade om när Fredrik Belfrage hade förkunnat de sista rösterna, där Chattanooga ledde ihop med Chips efter att fyra jurygrupper, de under 35 år, hade röstat.

”Det var den låt som jag har gått och nynnat på mest. Förutom vår egen förstås”, medgav Kikki Danielsson för mig efteråt.

Och Skaras egen skivkung, Bert Karlsson sa:

”Jag trodde att Chattanooga skulle bli det största hotet. En tuff rocklåt som dessutom hade lite originalitet”.

ANNONS

Det här var en tid när Skara-Bert regerade i Schlagerlandet Sverige. Men där Melodifestivalen bara året innan hade halverats till fem bidrag innan de nu var uppe i tio igen med nyheten att fem skulle gå vidare till en andra finalrunda.

Det var också en tid när 1 500 personer i Lisebergshallen var nytt publikrekord eftersom Melodifestivalhybrisen ännu inte hade nått Sverige. Själv kunde jag, utan problem, följa Chattanoogas hela dag från genrep, sminkning, insjungning och uppladdning med kakor och barnprogram (!) på hotellet, festival och efterfest.

För framgångssagan hade bara börjat. Singeln var redan beställd i 10 000 exemplar och 5 000 till skulle pressas. Och på Måndagsbörsen fick trion – förutom att bli intervjuad av Jonas Hallberg – framföra 3,5 låtar. Jodå, den halva hade hela pressen redan hört...

ANNONS