”Jag sjunger som jag vill” är en textrad i KSMB:s klassiker ”En slemmig torsk” från 1980, när Thomas Wahlström var 16 år hemma i industristaden Eskilstuna. Fyra år tidigare hade hans liv förändrats när han hörde ”New rose” med The Damned på radio.
– Jag lyssnar fortfarande på punk och postpunk på väldigt hög volym när jag målar, så att det blir en bubbla av musik. Förutom när jag tecknar. Då vill jag ha det tyst och bara höra pennans skrap mot pappret.
På hans hemsida finns popkonstliknande bilder av Thåström i Ebba Grön och Joe Strummer i The Clash.
– Ja, fast jag gillar ju inte popkonst, så det är inte meningen. Mitt bildspråk kommer snarare från punkskivornas omslag, som var tvungna att göras på ett enkelt sätt, med collage och siluettklipp, förklarar Thomas, som hade många utställningar i Borås, när han bodde där 1999–2009.
Wahlström arbetar även med ord. Han driver ett litet förlag och skriver själv diktsamlingar och noveller.
– För mig är det ingen skillnad. Ibland kan jag inte skriva vad jag menar, men då kan jag måla det. Eller tvärtom. Däremot skriver jag sällan text till bilderna.
Utställningen är hans första i Falkenberg.
Kenneth Ljunghav och Gun-Britt Ludvigsson, Konsthörnan i Falkenberg till 16/11.
Slow art” och ”Shibori - to dye for”, Falkenbergs museum till 30/11.
Margot Barolos ”No innocent objects”, Falkenbergs museum till 30/11.
Ángel Ramírez: ”Allt guld köpes!”, Hamnmagasinet i Varberg till 24/11.
”Hjärta spel – en hyllning till spelkulturen”, Varbergs konsthall till 6/1.
