Nämnden visste inget om möjligt konstnärsjäv

Uppdrag för 625 000 kronor gick till en av kommunens konsulter.

ANNONS
LocationBua||

När duon Masu valdes att göra konstverket i Bua ungdomshäng visste …inte kultur- och fritidsnämnden att en av konstnärerna är kommunens …konsult och jobbar ihop med en av personerna som föreslog henne.

Masu består av Mattias Gunnarsson och kultur- och fritidsförvaltningens konsult för Galleri Hamnmagasinet, Susanne Westerberg.

Kommunens konsult är även konstnär

I samband med utställningen som öppnades i lördags och visar bilder av Daniel Götesson (alias Ekta) från Falkenberg har Westerberg fått titeln konstkoordinator.

Samma titel på hemsidan har Hamnmagasinets ordinarie kontaktperson Johanna Holmström, som numera är kommunens utvecklare för konst och utställningar, och även basar för Konsthallen i Kulturhuset Komedianten.

– Susanne stämmer av med mig och Johanna, så i efterhand kunde vi ha tänkt på ett annat sätt, bekräftar Sofie Brinkmo, kommunens enhetschef för kultur.

ANNONS

Ett litet problem är alltså att Holmström arbetar med Westerberg och att ingen har upptäckt den potentiella jävsituationen när hon hoppade in i konstrådet som är med och tar fram förslagen om vem som ska få göra konstnärliga gestaltningar.

Jävsituationen nämns inte i protokollet

Inget nämns om det i protokollet från mötet i maj där nämnden följde konstrådets rekommendation.

– Jag har inte vetat att Susanne Westerberg gör konsultuppdrag för oss och inte vetat att det skulle kunna vara ett jäv. Men vi får ta till oss det inför framtiden, säger Lena Språng (C), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

I vanliga fall ingår Johanna Holmström inte i konstrådet.

– För att det inte ska bli en godtycklig bedömning måste det finnas ett visst antal sakkunniga inom konst när beslutet tas och i just det här fallet behövdes det en person till, förklarar Sofie Brinkmo.

Holmström ersatte lediga Camilla Påhlsson, eftersom hennes vikarie Bodil Hedberg redan är med i gruppen. Dessutom medverkade konstnären Martin Mejia på länk från Tyskland, eftersom Danmark hade stängt gränserna så att han inte kunde ta sig tillbaka till Sverige.

66 ansökningar skickades in

Till uppdraget att göra en mindre konstnärlig gestaltning i Bua ungdomshäng inkom 66 ansökningar från 71 konstnärer (fem grupper och 61 som arbetar enskilt). I ett första steg togs sex ansökningar fram av Camilla Påhlsson, Bodil Hedberg och Jens Bengtsson.

ANNONS

De två sistnämnda och sju andra personer gav tre ansökningar ett skissuppdrag och sedan förordades Masus förslag.

– Jag tänker att Johanna Holmström är objektiv och att urvalet från början skedde utan henne. De är många som resonerar om valen och lämnar en bra argumentation, så jag tror inte att någonting påverkades. Det hade varit annorlunda om gruppen inte var enig. Och sedan är det ju nämnden som beslutar, säger Brinkmo.

Både Sofie och Bodil Hedberg påpekar också att konstvärlden är liten och att man inte kan undvika att lära känna konstnärer i sitt yrke.

– Detta är första gången en lokal konstnär får ett av uppdragen med gestaltning på landbygden och vi kan ju inte gå åt andra hållet och välja bort dem för att de är lokala, säger Sofie Brinkmo.

Varför gav kultur- och fritidsnämnden Masu uppdraget?

– En fördel var att det i deras förslag ingick en betydligt större dialog med ungdomarna, svarar ordföranden Lena Språng (C).

Vad har Susanne Westerberg för arbetsuppgifter?

– Hon jobbar självständigt som konsult under 2020 och vi har varit supernöjda. När Masu fick uppdraget i Bua tyckte vi att det blir både lite knepigt och för mycket för henne, så vi har inlett en dialog om att hon inte ska fortsätta med Hamnmagasinets utställningar till hösten, säger Sofie Brinkmo.

ANNONS

Troligen fylls luckan av någon av de ordinarie anställda på kultur- och fritidsförvaltningen.

– Skulle Susanne ha varit anställd av kommunen skulle hon inte ha fått uppdraget i Bua. Masu är en erkänd konstnärsgrupp sedan tidigare, påpekar Sofie Brinkmo.

Ett 13 meter långt berg av trä

Det vinnande förslaget av Mattias Gunnarsson och Susanne Westerberg är en träskulptur som ska heta "En plats att längta till" och ha formen av ett berg. Skulpturen ska bli 13 meter lång och 2,4 meter hög och vara klar i november.

Budgeten för verket är 625 000 kronor inklusive moms. Allting från idé fram till slutbesiktning ingår, exempelvis material, transporter, markberedning, de två snickarna som hjälper konstnärerna och workshops med ungdomar i Bua.

– Vi bygger den på plats i augusti. Barn, ungdomar och unga vuxna kommer att få skriva med spritpennor på temat "En plats att längta till" och då finns ju inget rätt eller fel. Man kan exempelvis längta till mormor eller glassaffären, berättar Mattias Gunnarsson.

Masu arbetar ofta med texter och i dialog med besökare. 2018 gjordes exempelvis ett projekt i Halmstad.

– Besökarna fick skriva om sin bästa plats och skrev snälla saker på dagarna, men när vi gick hem och ungdomar var där själva då blev det lite fula ord och snapchatadresser med mera. Det blev som ett klotterplank och så blir det nog i Bua också, säger Mattias.

ANNONS

Kommer ni att ta bort exempelvis telefonnummer eller om något som skrivs är kränkande?

– I Bua är det nära till fritidsgården och vuxna som är i området kan ta vägen förbi och känna av pulsen. Jag tror att det kan bli en plats där märker vad som kommer upp till ytan och så kan det kanske användas i undervisningen och i mötet med barnen och ungdomarna, fortsätter Mattias Gunnarsson.

– I Halmstad skrev förvånansvärt få kränkande saker. När det är tillåtet vill många säga något annat än könsord, påpekar Susanne.

Offentlig konst på landsbygden

Projektet i Bua ungdomshäng är en del av den pågående satsningen på offentlig konst utanför Varbergs centralort. Inför beslutet i nämnden satsade kommunen 150 000 kronor på de tre skissförslagen som låg till grund för kultur- och fritidsförvaltningens förslag till nämnden.

Mattias och Susanne började arbeta tillsammans 2012. De var då kollegor på HDK Valand, Högskolan för konst och design i Göteborg. Båda undervisar där, men ingår numera inte i samma arbetslag.

– Som Masu har vi en metod där vi arbetar med olika material och tekniker, framför allt teckning, och bygger temporära installationer. Vi har en dialog både med materialet och varandra, och byter aktivt plats, berättar Susanne Westerberg.

ANNONS

– Metoden utvecklar uttrycket till något mer än i våra separata uttryck. Vi kan bygga samtidigt och teckna på varandras saker, om vi står bredvid varandra, eller vara i var sin ateljé och lämna vidare, fortsätter Mattias Gunnarsson.

Förlitar sig på kommunens policy

Susanne Westerberg har inte funderat på den tänkbara jävsituationen och är inte i någon beroendeställning till Johanna Holmström.

– Nej, vi pratar bara om Galleri Hamnmagasinet. Annars har vi ingen kontakt. Vi kan inte göra något annat än att förlita oss på kommunens policy. Och i samband med sådana här uppdrag finns det alltid tid om någon skulle vilja överklaga, säger Westerberg.

ANNONS