Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
På torsdag håller Svenska Akademien sitt första möte efter sommaruppehållet. Efter att de tre avhoppade ledamöterna Sara Danius, Peter Englund och Kjell Espmark har framfört att de kan tänka sig att delta i vissa viktigare omröstningar har hoppet tänts om att Akademien ska kunna presentera en eller flera nyinvalda ledamöter. Arkivbild.

Jurist kan bli vald först i Akademien

Är krisen i Svenska Akademien på väg mot en lösning? Mycket talar för att den hårt kritiserade församlingen efter sommaruppehållet kan presentera en eller flera nyinvalda ledamöter. Ett taktiskt, symbolladdat drag vore att först välja in en jurist.

Hade skandalen kring Svenska Akademien uppstått om det suttit en högt uppsatt jurist på stol 1?

Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund, tvekar inte om svaret.

- Det var ett olyckligt beslut att inte utse en jurist efter Sten Rudholm. Jag tror inte att de åsidosättanden av regelverk och olämpliga förfaranden som har ägt rum skulle ha gjort det om det hade funnits en jurist i församlingen, en person med auktoritet och legitimitet.

Bröt lång tradition

Ramberg talar självklart ur juristens synvinkel, men är inte ensam om att dra slutsatsen att det var ett felaktigt drag av Svenska Akademien att 2009 bryta en 77 år lång tradition och välja in en författare (Lotta Lotass) som ersättare för juristen Sten Rudholm. Ledamoten Göran Malmqvist underströk i maj i en intervju med Expressen att Akademien nu behöver "en skicklig jurist" som kan fylla en av de fyra tomma stolarna.

- Det är rimligt att man börjar där för att återupprätta lite förtroende och få lite struktur i Akademien, instämmer Martin Sunnqvist, juris doktor i rättshistoria.

De tidigare jurister som har suttit på stol 1 har samtliga haft imponerande meritförteckningar. De har varit justitieråd, presidenter i Svea hovrätt och riksmarskalker. Och alla de experter med juridisk kompetens som TT har talat med är eniga om att det även nu krävs lång och gedigen erfarenhet, bredd men också specialkunskaper om exempelvis upphovsrättsliga frågor, yttrandefrihetsfrågor – och inte minst jävsfrågor – för att komma ifråga.

- Det behöver vara en person som åtnjuter högt förtroende i juridiska kretsar. Det ska inte vara en jurist-jurist, utan en person som har ett gott omdöme och en bred allmänkompetens, säger Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt.

Integritet och självständighet

Själv förespråkar han Fredrik Wersäll, tidigare president i Svea hovrätt och sedan 1 september riksmarskalk. Också Mårten Schultz, professor i civilrätt, håller Wersäll som sin huvudkandidat och beskriver honom som en omvittnat skicklig person, med hög integritet.

Det finns dock ett aber i sammanhanget. Inget talar emot att en riksmarskalk också sitter med i Svenska Akademien, både Birger Ekeberg och Sten Rudholm var akademiledamöter och riksmarskalker. Frågan är bara om kungens ökade aktivitet i Akademiens angelägenheter under den värsta krisen kan sätta stopp för valet.

- Det är något man får fundera över, om det kan medföra något slags jävsproblematik att kungen har haft synpunkter på krisen i Akademien och att Fredrik Wersäll troligen i den situationen har agerat som rådgivare åt honom, säger Mårten Schultz.

"Mycket litterär person"

För Anne Ramberg är det ett annat namn som gäller: tidigare justitiekanslern och presidenten i Svea hovrätt, Johan Hirschfeldt.

- Jag tycker att det var synd att de inte utsåg Johan Hirschfeldt redan 2009. Han besitter alla de egenskaper och kvalifikationer som skulle ha gjort honom synnerligen lämplig. Han är inte bara en duktig jurist, med ett sällsynt gott omdöme, han är också en mycket litterär och intellektuell person, säger Anne Ramberg.

Martin Sunnqvist håller med, men konstaterar också att Hirschfeldt har hunnit fylla 75 år.

- Jag vet inte om de har någon informell åldersgräns för inval. Annars skulle det vara ett givet namn, säger han.