Saraya (Florence Pugh) drömmer om att bli en professionell wrestlingstjärna i "Fighting with my family". Pressbild.
Saraya (Florence Pugh) drömmer om att bli en professionell wrestlingstjärna i "Fighting with my family". Pressbild.

Filmrecension: Småkul men ojämn wrestlingstory

En sann feel-good-historia om en kvinnlig wrestlingstjärna på väg mot genombrott fastnar i en märklig kamp mellan brittisk humor och amerikanskt sötslisk.

ANNONS
|

Det gäller att ha det där lilla extra och att tro på sig själv, det är den stora lärdomen i den här filmen. Ta Dwayne "The Rock" Johnson. Han kom från ingenstans och blev en superstjärna inom wrestlingens superknasiga värld. Sedan tog han sig an Hollywood och är nu en global publikmagnet.

Han är också det bästa med den här filmen, som dock egentligen handlar om Saraya-Jade Bevis, en av wrestlingvärldens stora kvinnliga stjärnor.

De båda träffas som hastigast i filmens inledning då Saraya (Florence Pugh) är på väg med sin bror Zak (Jack Lawson) till en audition som kan förändra deras liv. De är uppvuxna i en wrestlingfamilj (jo, de finns tydligen) och har tränat på fejkslagsmål och fräna personligheter under hela sin barndom. Nu kommer chansen de har väntat på, att få träna med WWE, det amerikanska underhållningsbolaget som levererar wrestlingshower till miljonpublik.

ANNONS

Många äro kallade, och så vidare. Saraya, eller Paige som blir hennes artistnamn, går vidare till träningsläger i Los Angeles, brorsan får stanna kvar hemma i Norwich och odla sin bitterhet.

Hon har ju det lilla extra, men tror hon på sig själv? Enligt ett tillrättalagt filmiskt schema kämpar hon, tvivlar, misslyckas och kommer tillbaka. Hade filmen fått fokusera främst på Saraya/Paige hade den möjligen blivit mer lyckad. Florence Pugh är underbar och det finns gott om potential i det här universumet, det visar ju inte minst den festliga, kvinnodrivna Netflix-serien "Glow".

När historien nu skuttar mellan brittiska Norwich, där folk skildras som på gränsen till karikatyrer, och den amerikanska västkusten, där sentimentalitet är en pålitlig byggsten för all dramatisk utveckling, så blir slutresultatet minst sagt haltande. Att Ricky Gervais sidekick Stephen Merchant ("The office", "Extras") står som regissör för den här filmen känns smått obegripligt. Hans torra, råa humor krockar så brutalt med den väldigt amerikanska berättelsen.

Det är som att någon tagit ett sportfilmsdrama och satt på den en knasig peruk för att lätta upp stämningen. Det blir småkul men konstigt. Lite som wrestling, i och för sig.

TT

Fakta: Fighting with my family

Genre: Dramakomedi

Premiär: 29 mars 2019

I rollerna: Florence Pugh, Dwayne Johnson, Vince Vaughn med flera

Regi: Stephen Merchant

Speltid: 1 timme 48 minuter

Åldersgräns: 11 år

Betyg: + +

ANNONS