Stärk skolbiblioteken och utred dess bemanning, ge bibliotekarier fler läsfrämjande verktyg samt för in mer litteratur på förskolor och fritidshem.
Det är några av de åtgärder som läsdelegationen föreslår för att öka läsandet hos barn och unga. Förslagen har nu lämnats över i ett betänkande till kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
- Litteraturen ger oss frihet, den ger oss makt över våra egna öden, och om man får in litteraturen som konstform i sitt liv så är man aldrig mer ensam i existentiell bemärkelse, säger delegationens ordförande Katti Hoflin.
Lustfyllda läsupplevelser
Delegationen tillsattes 2016 som en del av regeringens satsning "Hela Sverige läser med barnen". Syftet är att bidra till mer likvärdiga förutsättningar för läsförmåga och lustuppfyllda läsupplevelser. Katti Hoflin understryker dessutom läsandets demokratiska funktion.
- I tider av fejknyheter, populism och förenkling av komplexa frågor så är det viktigare än någonsin att man har verktygen att bilda sig en fri åsikt.
Andra förslag på åtgärder är samverkan mellan olika insatser, stöd till föräldrar som läsande förebilder, samt inrättandet av ett läsråd.
Bakgrunden till delegationen var oroväckande uppgifter kring ungas läsförmåga. Enligt den internationella mätningen PIRLS försämrades läsförståelsen bland svenska fjärdeklassare mellan 2001 och 2011, undersökningar från Nordicom visade att unga läst allt mindre mellan 1987 och 2010, och utredningen ”Läsandets kultur” från 2012 visade att många unga hade svårt att föra abstrakta resonemang i samband med läsning.
Fler barnböcker säljs
På senare år finns eventuella tecken på en ljusning. I PIRLS-studien från 2016 har svenska fjärdeklassare förbättrat resultaten, och enligt Svensk Bokhandel har försäljningen av ungdomsböcker ökat med 20 procent på fem år.
Problem kvarstår dock. Enligt FN:s utvecklingsagenda för 2030 ska alla garanteras livslångt lärande, men i Sverige halkar pojkar och elever från ekonomiskt ogynnsamma förhållanden efter i läsförmåga.
- Det är förstås oacceptabelt att Sverige, som är ett av världens rikaste länder, har sådana ojämlikheter i vilka som kan tillgodogöra sig kunskap. Det är inte kärnfysik att komma åt, utan handlar om politiska prioriteringar, säger Alice Bah Kuhnke.