Årets två böcker i läsprojektet Hela Halland Läser handlar om romer. Vuxenboken som är utvald är "För vad sorg och smärta" av författaren Thom Lundberg.
– Det är en helt fantastisk bok. Som dessutom utspelar sig i Halland. Sedan hittade vi en barnbok, "5768 visningar på Youtube" av Ralf Novák-Rosengren och Anita Santesson Valts, på samma tema. Det visade sig att även Ralf Novák-Rosengren är från Halland, säger Nina Katarina Karlsson, litteraturutvecklare och projektledare på Region Halland.
Läsprojektet startar i kväll på Lilla teatern, Kulturhuset Komedianten, Varberg. Där kommer
Jon Pettersson, romsk sakkunnig på Kulturdepartementet, föreläsa om den svensk-romska historien.
– Jag kommer att bringa klarhet i vad begreppet romer innebär. Vilka som är romer och varför vi är benämnda som romer, säger Jon Pettersson som själv är rom. Men han kallar sig inte rom, utan resande.
– Tidigare har romer i Sverige, alltså de resande, kallats "tattare" och romer som har invandrat till Sverige senare har kallats "zigenare". Den gemensamma nämnaren för romer är att alla pratar någon form av romanispråk. I de västeuropeiska varianterna av romani betyder rom "man" eller "make". Därför benämner vi oss inte som romer. Benämningen i sig exkluderar kvinnor.
På föreläsningen vill han ge en mer nyanserad bild av den svenskromska historien.
– Jag vill sätta Sveriges historiska romer i en mer rättvis och sanningsenlig kontext, där de har deltagit i samhället och haft ett stort antal positioner och funktioner.
Även Anna-Lena Nilsson, arkivchef på Hallands Kulturhistoriska museum, kommer föreläsa under kvällen. Hon har studerat romerna i Varberg i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
– Utifrån materialet har inte romer haft det så lätt i Varberg. De har levt vid sidan av samhället. Barnen har inte fått gå i skolan. Vissa grupper har hyrt eller köpt bostäder men en stor del har levt i husvagnar, ända fram till 50-talet, säger Anna-Lena Nilsson, arkivchef på Hallands Kulturhistoriska museum.
Hon kommer berätta om romer som har levt i Halland och visa bilder och texter ur arkiven.
– Vi vill lyfta materialet för att det är en viktig del av vårt kulturarv, som vi behöver komma ihåg. Frågan är aktuell och vi behöver titta tillbaka och se hur vi har behandlat romer i slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet.
