Många författare har på senare år beskrivit sina pappor och relationerna till dem. Antingen autofiktivt avslöjande, eller i mer sobra porträtt. Stefan Einhorns metod i "Pappan" liknar inte många andra. Texten är en resa mellan stor litterär fantasi, parabler och pedagogiskt utformade sagor, historiska bakgrunder och biografiska fakta.
Att Stefan Einhorns pappa var cancerläkaren och riksdagsmannen Jerzy Einhorn vet de flesta. Likaså att Jerzy överlevde Förintelsen.
Att Stefan skulle haft en halvbror, en psykoterapeut med minst sagt övermänsklig förmåga till insikt i människosjälen och visdom om livsvillkoren, hör nog ändå till sagofantasin.
Att denna halvbror slutligen skulle haft Jerzy Einhorns moster till mor gränsar till det övermaga exhibitionistiska bekännandet.
Ingen normal läsare kan förstås avgöra vad som är sanning och vad som är författarfantasi i Einhorns bok. Just denna dunkelhet gör han också till ett tema.
Att Jerzy Einhorn själv gav ut en avslöjande memoarbok spelar en roll i sammanhanget. Som ramhandling finns ett slags psykoanalys mellan Stefan och halvbrodern, en analys som slutar med insikten att Stefan aldrig varit älskad av sin pappa. Den insikten bottnar så småningom i försoning.
Men samtalen gäller inte bara en familj, en fadersrelation, utan familjepsykologi i största allmänmänsklighet. Barn som gör uppror och bryter med föräldrar, är det rätt eller fel, har föräldern alltid en plikt att älska sitt barn villkorslöst, hur kan psykisk vrede och kränkthet vändas till lugn.
Och så vidare, här är Stefan Einhorn inne på samma rådgivningsvåglängd som i tidigare böcker.
Men romanen "Pappan" handlar också om Förintelsens konsekvenser för enskilda liv, både på offrens och förövarnas sida. Och det är här boken är som mest givande, mest drabbande.
Den ondska som nazismen släppte lös är som tidvattenvågor som aldrig slutar att slå, mot nationernas och framför allt mot enskilda människors livsöden.
Boken präglas av stor berättarglädje och skicklig komposition. Men framför allt är det dess allvar som fördjupar läsningen.
