Varför bestämde du dig för att skriva en bok om denne designikon?
– För att jag var nyfiken på vem han var, mannen som spottade ur sig alla dessa berömda serviser och mönster. Och för att hans liv utspelade sig under en tid som intresserade mig: välfärdssamhällets uppbyggnad och begynnande fall. Folkhemmet är ju historia i dag och jag ville titta närmare på Stig Lindbergs plats i det.
Mer än 30 år efter Stig Lindbergs bortgång nytillverkas både hans tygmönster och textilier. Vad är det som gör honom så älskad?
– Jag tror det handlar om hans absoluta gehör för det dekorativa. Han kunde vara surrealistisk, men aldrig på ett bisarrt eller obehagligt vis. Han var inte politisk utan strävade efter att höja livskänslan hos sin publik. På så sätt är han lätt att älska.
Vad betydde Gustavsberg för Stig Lindberg och vice versa?
– Oerhört mycket – åt bägge håll. Stig var en superkändis under framförallt 50- och 60-talet och blev ett viktigt affischnamn för Gustavsberg. Men fabriken gav honom också den plattform han behövde för nå dit han ville – till en topposition i formgivar-Sverige. Han gillade att stå i centrum.
I boken följer du honom från födelsen i Umeå fram till hans sista dagar i Italien. Hur lång tid har du ägnat åt intervjuer och research?
– Jag har jobbat med boken i två år men inte på heltid.
Du har försökt att förstå vem Stig Lindberg egentligen var. Är det då någonting som överraskat dig mer än annat under arbetet med boken?
– Jag anade i förväg att han var en komplex personlighet och den bilden fick jag bekräftad. Men det förvånade mig ändå att det fanns personer som inte alls ville tala om honom för att de ville glömma olika jobbigheter, samtidigt som andra menade han var en stor inspiratör och fantastisk människa. Att han hade många sorger och besvärligheter i livet förvånade mig också, det syns inte riktigt i hans konst.
