I valet i höstas växte Sverigedemokraterna till landets tredje största parti och fick mer än dubbelt så många röster som 2010.
I Norge sitter Fremskrittspartiet i regeringen och i EU-valet förra året blev Front National (FN), Ukip och Dansk Folkeparti största parti i sina respektive länder - Frankrike, Storbritannien och Danmark.
I boken Vi säger vad du tänker går Anna-Lena Lodenius igenom de största högerpopulistiska partierna i Europa - deras bakgrund, inriktning, utveckling, status, samarbetspartners och hur de får andra partier att ändra sin politik.
Anledningarna till att de växer, menar Lodenius, är många - ekonomisk kris med arbetslöshet, invandring, ett valsystem som gynnar etablerade partier (exempelvis i Frankrike och Storbritannien) och händelser som 11 september som väcker misstänksamhet mot andra.
Ett annat tungt skäl är den politiska krisen. De etablerade partierna liknar varandra för mycket idag och samarbetar över blockgränserna vilket gör att människor tycker det är meningslöst att rösta.
Då ser man de populistiska partierna som ett alternativ.
Men, tillägger Lodenius, alla populistiska partier växer inte. En del backar eller försvinner till och med.
Deras väljare är inte särskilt partilojala, vilket både Front National och Ukip fått erfara. Röstsiffrorna åker lätt både upp och ner.
Populistpartierna vänder sig till missnöjda väljare, mot etablissemanget. Det är ”vi mot de andra”. Främlingsfientlighet, nationalism, antifeminism och traditionalism är andra gemensamma nämnare.
Liksom att många förenas av sin EU-kritik och inte minst Putin-sympatier.
Ändå representerar - partierna en rad spretiga åsikter och interna stridigheter är vanliga.
För populisterna är måna om att framstå som normala partier och gör vad de kan för att distansera sig från extremer. Något vi sett hos SD som anstränger sig för att hålla de värsta mörkerkrafterna borta.
Man vill inte väcka anstöt.
Men vad som är extremt i ett land kan vara normalt i ett annat. Det är också en anledning till att många partier har haft svårt att finna samarbetspartners i EU-parlamentet. Att vara grupplös där innebär att man i stort sett blir utan inflytande.
Vi säger vad du tänker är intressant och spännande men också skrämmande läsning, späckad med fakta. Många gånger häpnar jag över hårresande uttalanden och beteenden.
Men Lodenius ger en bra överblick av de populistiska partierna och en inblick i hur de arbetar. De står för känslor, rädsla och demagogi. Därför ska man bekämpa dem med förnuft och tanke, menar hon.
Det hjälper inte att låtsas att de inte finns.