En ung prostituerad kvinna hittas mördad i sin trappuppgång i en av Atlantas mest ökända stadsdelar. Mordet är ovanligt bestialiskt, då den unga kvinnans tunga har bitits av.
Kriminalassistent Michael Ormewood får hand om fallet och eftersom det finns likheter med tidigare attacker kallas också Georgia Bureau of Investigation in.
Specialagent Will Trent skickas dit för att hjälpa den lokala polisen med utredningen, som visar sig mer komplicerad än väntat och både Ormewood och Trent konfronteras med det förflutna.
I förordet (skrivet av Liza Marklund) nämns det kvinnliga perspektiv utifrån vilket Karin Slaughter ska ha skrivit. Jag har svårt att se att detta skulle vara ett särskilt utmärkande drag i ”Triptyk”. Det känns tvärtom nästan som om författaren vräker på så mycket som möjligt för att ingen ska tro att hon skriver ”mjukare” än sina manliga kolleger.
Tre män står dessutom i centrum för handlingen och den mest framträdande kvinnliga karaktären är en oerhört trasig individ med djupa trauman bakom sig, någon som väljer tillfälliga sexuella relationer före sin stora kärlek. Att det skulle vara ett kvinnligt perspektiv är jag tveksam till.
Men om man bortser från detta är ”Triptyk” en välskriven, ofta våldsam och hela tiden intressant psykologisk thriller.
Personbeskrivningarna är mycket bra och det visar sig gång på gång att man inte kan ta något för givet – inte är allt är som det verkar och läsaren lockas att tro något som sedan visar sig vara helt fel.
Skickligt och väl genomfört av Slaughter, även om svaren kanske inte överraskade mig fullkomligt. Men vad gör det när hantverket är så gediget och tilltalande, svärtan till trots?
För mig personligen blir det, trots en bra handling, ibland ändå lite väl rått och eländigt. Det finns inga ”normala” människor i Slaughters värld, alla har haft hemska liv på ett eller annat sätt. Givetvis förekommer sådant även i verkligheten, men här är ingen förskonad från våld eller övergrepp och det känns inte riktigt trovärdigt.
Men uppskattar man kriminalromaner där allt är riktigt skitigt och nattsvart, så är ”Triptyk” ett alldeles utomordentligt val.
