Hannah Aldridge slår an tonen redan från start

Med en imponerande röst och en sällsam berättarförmåga har Hannah Aldridge alla möjligheter att bli en av de stora americanaartisterna. I fredags besökte hon Falkenberg.

ANNONS
|

I was born to be broken

at least that’s what I’m told

and they handed me a shovel

when I was eight years old

now I’ve dug myself twenty years

deep in my own grave

Alabamabördiga Hannah Aldridge slår an tonen redan från start. När den 27-åriga dottern till en av låtskrivarlegenderna från soulmeckat Muscle Shoals stegar upp ensam på Bakfickans scen, med bara en akustisk gitarr, handlar det inte om några kranka kärleksballader eller nonsensaktig poplyrik. Det här är musik som är på riktigt. Som berättar en berättelse. Själv kallar hon sin musik ”dark country”, men det är musik som tveklöst placerar in sig under det tillåtande americanaparaplyet. Det handlar om personliga texter som borrar sig ner på djupet, med bootsen stabilt nedtryckta i den amerikanska myllan och där man kan smaka dammet med öronen.

ANNONS

Bakfickan en fredag kväll är inte en helt enkel publik. Det kan snabbt bli högljutt och pratigt, men Hannah Aldridge har en röst som fångar in lyssnaren från första tonen. Kraftfull, rökig och med så mycket själ att den är smått oemotståndlig. Hon har dessutom en avväpnande attityd, lagom kaxig men hela tiden med ett leende på läpparna, som gör att hon lyckas locka de flestas uppmärksamhet i den välfyllda lokalen.

Efter två låtar får hon musikalisk uppbackning i form av 70-talsrockande Jetbone från Sundsvall (som även kör ett eget, helt okej set, senare på kvällen). Även om Hannah klarar sig utmärkt på egen hand (vilket hon med all tydlighet visade när hon dök upp som hemlig gäst tidigare i våras, och fullkomligt knockade publiken med sina låtar och inbjudande personlighet) får låtarna en välkommen dynamik när de spelas av ett komplett band. Och det är alltid kul att se artister som tydligt visar att man gillar att stå på scen tillsammans.

Hannah Aldridges debutalbum Razor Wire mottogs med idel lovord när det kom ut 2014. Innan sommaren hoppas hon ha album nummer två ute. Att döma av de nya låtarna hon spelade på Bakfickan kommer det bli minst lika bra. Extra kul att hennes parallella karriär som kompositör av skräckfilmsmusik nu börjar befrukta de vanliga sångerna.

ANNONS
ANNONS