I första programserien gick resan till Amerika. Nu är det dags för Berg & Meltzer i Europa, en ny roadmovie med samma grundförutsättningar, nämligen att de båda tv-profilerna Carina Berg och Christine Meltzer ska utmana sina rädslor, vilket resulterar i allt från opera i Verona till hisnande flygturer.
Men en detalj skiljer resorna åt: när de drog iväg första gången kände de knappt varandra. Nu är de nära vänner.
–Det är fundamentet i resan. Vi ska utmanas till att göra olika saker, men vi följs också åt, garvar, grinar och är glada – men man får också se två personer som blir kompisar, nu får man följa med när vänskapen fördjupas, säger Carina Berg.
Varför blev det en resa till?
–Vi var så uppfyllda efter USA-resan, vi hade lärt känna varandra, vidgat våra vyer. Tittarna gillade oss, det var jättehärligt att vi blev så bra mottagna. Det var roligt och knäppt och jobbigt och vi kände att vi måste göra det igen, säger Christine Meltzer.
I programmet ska ni gå utanför era bekvämlighetszoner, vad var svårast på den här resan?
–Jag är till exempel jätterädd för vatten och jag åkte i ett vattenfall utan båt. Man hamnar under vatten, det är fyra grader kallt. Det heter canyoing, vi trodde vi skulle göra canoeing, alltså sitta i en kanot. Vi trodde att det skulle guppa och så, men ändå att vi skulle ha en kanot att åka i, men man bara åker själv, säger Christine Meltzer.
En annan utmaning var de två orangea propellerflygplanen som väntade dem på ett flygfält i England. Och det var inte för att de skulle sitta inne i planen.
–Vi stod fastspända uppe på planet, medan planet lyfte, flög runt och gjorde loopar. När vi kom ner hade vi dregel i ansiktet och var helt omtumlade. Vi var tvungna att sitta mitt emot varandra och fråga ”vad har jag gjort nu, vad gjorde jag?” och så fick den andra berätta ”jo, du var uppe och flög och gjorde loopar” och sedan fortsatte vi så ”vad har jag gjort, vad har jag gjort?”, berättar Carina Berg.
Ett av de mest uppmärksammade avsnitten av förra programserien var när Christine Meltzer, som drabbats av bröstcancer 2012. slängde av sig peruken.
–Jag ville inte säga nej till det här programmet oavsett om jag varit sjuk eller inte. Nu hade jag precis varit sjuk, då fick det vara så. Livet är ju sånt. I dag sitter jag här och har nästan lite långt och hår och jag känner mig stark. Då hade jag precis avslutat en behandling och på ett sätt var det förstås en jättegrej för mig, men samtidigt: It´s life! Jag är gärna med och berättar om det.
