Dokumentär om kampen för IS-terroristernas barn

Ex-varbergaren Patricio Galvez kamp för att få hem sina barnbarn från Syrien blir film och får 1,9 miljoner kronor i produktionsstöd.

ANNONS
LocationVarberg||

Den 51-årige musikern Patricio Galvez arbetar med en bok om upplevelserna förra året, när han lyckades få sina sju barnbarn från flyktinglägret al-Hol i Syrien till Erbil i Irak och vidare hem till den svenska västkusten.

– Boken är mitt sätt att bearbeta sorgen, även om jag inte kommer att få svar på alla pusselbitar kring min dotters död, säger Patricio och syftar på Amanda Gonzales, som växte upp i Varberg, konverterade till islam i Falkenberg och radikaliserades i Göteborg.

Amanda flyttade till IS-kontrollerade Raqqa i Syrien som 24-åring 2014 med maken Michael Skråmo, fyra barn och sin mamma.

Dödad i bombanfall i Syrien

Amanda Gonzalez fick tre barn till innan hon dödades i ett bomb­anfall i januari 2019, två månader innan Skråmo dödades.

ANNONS

Parallellt med boken pågår klippningen av en dokumentär om samma dramatiska veckor under våren 2019. Det har just blivit officiellt att "Children of the enemy" får 1,9 miljoner kronor i produktionsstöd av Svenska Filminstitutet.

– Det betyder att filmen blir av. Att göra en långfilm som ska visas på festivaler, biografer och sedan i tv kräver helt andra resurser än ett vanligt inslag av en journalist, berättar regissören Gorki Glaser-Müller.

Barnen har skyddad identitet

För Patricio Galvez är det viktigaste med filmen att vissa den lilla människans kamp.

– Varför kunde inte regeringen ta ställning när de visste att det handlade om föräldralösa barn? Underbara fina barn som inte har någon skuld och inget med IS att göra.

De sju barnen är nu mellan två och nio år gamla. De bor på hemlig ort med skyddad identitet och Patricio är ensam i släkten om att få träffa dem.

Hur mår barnen?

– Det har utvecklats väldigt bra. De har börjat ett nytt liv och får vara de barn de bör vara.

Till Göteborgs-Posten sa Patricio hösten 2019 att två av de äldsta barnen har autism.

– Det har räddat dem från en massa saker. De har en annan verklighet än vad vi andra har. Det går inte att indoktrinera barn som har autism. De har inte tagit in omvärlden på det sättet, sa han till GP.

ANNONS

Undernärda i flyktinglägret

I den kommande dokumentären visas inte barnen, även om de nu redan efter ett drygt år ser annorlunda ut, exempelvis med rundare kinder, än när de var undernärda i flyktinglägret.

– Om de syns i bild är ansiktena "blurrade", men filmen ska inte handla om barnen utan om min kamp för att få hem dem. Och jag har ingenting att dölja. Jag har ingen koppling till IS och är emot religionen. De flesta vet vem jag är, en musiker som bland annat har jobbat med Amanecer och Varbergs Musikteater.

När Patricio kom ner till Syrien var situationen oviss. När Gorki Glaser-Müller anslöt och Patricio hade tagit sig till Erbil i norra Irak blev filmen en dokumentation oavsett hur det skulle gå.

– Jag kontaktade Gorki för att jag var enormt frustrerad över att inte få hjälp av myndigheterna eller av några organisationer. Inte ens Rädda Barnen eller Röda Korset. Gorki blev helt paff när han hörde vad som hade hänt.

Återförenades på ett hotell

I dokumentären kommer man att se hur Patricio på olika sätt försöker hitta och träffa sina barnbarn och ordna med transport hem till Sverige.

– Gorki var som min skugga. Ibland ställde han frågor, men filmandet störde aldrig. Det var väldigt naturligt. Alla mina ansträngningar var för barnens skull. Men Gorki var även ett moraliskt och känslomässigt stöd.

ANNONS

Återföreningen mellan morfar Patricio och hans sju barnbarn skedde på hotell Sipan 1 i Erbil.

– Vi mötte många kurder som hade bott i Sverige och pratade svenska och kunde tolka åt oss. Bland annat han som ägde hotellet. Han hade studerat på handels i Umeå och var en väldigt varm person som hjälpte oss.

130 timmar filmades

För Gorki Glaser-Müller är det en utmaning att klippa en dokumentär som blir cirka 90 minuter från de 130 timmarna som filmades.

– Metoden kräver insamlande av material hela tiden och då blir det jättemycket. Varje samtal kunde komma med tragiska eller glada nyheter, så det gällde att alltid vara beredd med minst en kamera.

Stilmässigt jämför Gorki "Children of the enemy" med den amerikanska uppväxtskildringen "Minding the gap", som Oscarsnominerades 2019.

– Patricio gav mig tillträde till sitt liv på ett unikt sätt, där jag var närvarande i hans vardag. Att vi kände varandra gör att det blir en intim ton och när barnen kom fick jag hjälpa till och inte bara vara filmare, berättar Gorki.

Ser det stora i det lilla

Regissören hade flera olika kameror i olika storlekar och filmade allt själv, utan medarbetare.

– En del av estetiken kommer från de senaste tio åren när vi har blivit vana vid att filma kompisar med mobilen. Det blir en här och nu-känsla som ökar spänningen. Hur ska det gå?

ANNONS

Gorki Glaser-Müller vill i en persons kamp se de stora frågorna.

– Ja, hur behandlar vi fiendens barn? Är de lika mycket värda? Hur blir det för de andra barnen som är kvar i flyktinglägren?

Var du orolig någon gång under inspelningen?

– Innan jag åkte ner kunde jag inte sova och var jag så rädd att jag skakade. Det enda rådet jag fick av ett par journalister som har erfarenhet var "Ta med dig cash".

Gorki sågs inte som en journalist och hade önskat att han hade blivit mer accepterad som frilansande filmare.

– Fotografer och reportrar har ett skydd när de reser med stor utrustning. När man som jag inte arbetar för ett nationellt tv-bolag ses man inte som professionell. Jag fick hela tiden vara beredd att springa iväg eller hoppa in i bilen, berättar han.

Grundade ny organisation

I maj grundade Patricio, Gorki och socialarbetaren Beatrice Eriksson Repatriate the children, som fördömer IS och annan våldsbejakande extremism.

Organisationen arbetar för att få hem de mellan 50 och 70 barn med svenskt medborgarskap som sägs befinna sig i flyktingläger i nordöstra Syrien.

– Vi vill vara en sten i skon, eftersom det saknas vilja från regeringarna att ta ansvar för barnen. Vi vill säga att de ska skynda sig, för situationen blir värre. Coronaviruset kan vara farligt och barnen behöver räddas från indoktrineringen som pågår. Så här får det inte vara, säger Patricio Galvez.

ANNONS
ANNONS