Allting började med ett par glas-ögon. Åsa Ekström, 31, var sju år och de totalförstörde hennes sociala status i skolan.
–Jag blev nörden längst ned i hierarkin, säger hon med ett leende på ett kafé i centrala Tokyo.
Det var lika bra att spela med. Först blev hon fantasynörd, sedan Disneynörd och när hon var 13 år fick Åsa Ekström upp ögonen för japansk tecknad film. Det var TV4 som visade animeserien Sailor Moon om en tjej som räddar världen. Alla karaktärer var kvinnor, även skurkarna.
–Det var ashäftigt att den riktade sig till tjejer och jag var fascinerad av att det var en vuxenhistoria, minns Åsa Ekström.
Skillnaderna mellan japanska serier (som kallas manga) och svenska är att mangan ofta är längre, typiskt mellan 20-40 volymer och fokus ligger på karaktärerna, som utvecklas under resans gång. I västserier ligger tyngdpunkten istället på historien och karaktärer som Kalle Anka och Bamse är frusna i tiden. Kanske är det därför som serier mest riktar sig till barn i västvärlden, medan manga finns för alla åldrar i Japan och kan handla om alltifrån matlagning till deckare och till och med pornografi.
Men under Åsa Ekströms uppväxt i Täby var det inte lätt att vara otaku – serienörd. Hon tillbringade tonåren med att leta manga i Stockholms seriebutiker. Det var inte förrän hon kom hem från första backpacker-resan i Asien 2002 och började läsa på serieskolan i Malmö som serieformen boomade i Sverige.
–Det var himla bra tajming. Jag var en av få som tecknade i mangastil, så fastän jag verkligen inte var tekniskt duktig blev jag publicerad.
Åsa Ekström frilansade efter skolans slut med allt från barnboksillustrationer till frimärksdesign och gav så småningom ut tre mangaböcker på svenska. Stoltast är hon i dag över Sayonara September – Farväl September – som handlar om en tjej på en serietecknarskola. Sista delen kom ut 2013 och var en sådan där bok som bara behövde bli skriven, berättar Åsa Ekström, som jobbade på den parallellt med flytt och språkstudier i Japan.
Det har börjat blåsa upp till tyfon och grannens välmanikyrerade buskar skakar lätt i villaområdet i Shin-koenji i centrala Tokyo där Åsa Ekström delar hus med fyra andra. Stilen är japansk, med rispappersdörrar, tatamimattor och studentröra.
Åsa Ekström har tillbringat de senaste tre åren med studier i japanska och grafisk design, och genombrottet på den lokala marknaden kom under en mangamässa i fjol.
Hon hade tryckt upp en dagboksserie på fyra rutor som börjat som en uppgift i skolan.
Förlaget på mässan gillade hennes betraktelser av det japanska samhället och hon fick så småningom bokkontrakt. Som marknadsföring startade hon bloggen med namnet Skandinaviska tjejen.
– Den tickade på med 2000 besökare om dagen, och så plötsligt från en dag till en annan var det 130000 besökare, det måste varit att någon känd person delade den, säger Åsa Ekström.
Som mest hade bloggen 1,5 miljoner besökare om dagen och Åsa hamnade i japansk TV. I mars publicerades hennes mangabok, som nu är inne på femte tryckningen.
–Det är så himla kul! Jag trodde inte att jag hade någon humor men det verkar ju funka, skrattar hon.
Boken handlar om en skandinavisk tjejs betraktelser av vardags- livet och japanska språket, om att dela hus och om Sverige. Åsa Ekström spelar på klichéer men har också ambitionen att bryta för-domar.
Nästa bok med fortsättning på temat är redan under produktion. Åsa Ekström gillar strippserierna på fyra rutor men drömmer även om det längre formatet.
–Gärna en apokalyptisk fantasy med feministiska undertoner i framtiden. Frågan är bara om det funkar i Japan.
Ålder: 31
Bor: i Tokyo
Familj: föräldrar, storasyster, storebror
Bakgrund: tre år på serieskolan i Malmö, frilansande mangatecknare sedan 2004
Det bästa med Japan: Inspirationen – det vill säga manga överallt!
Saknar med Sverige: Bröd som inte är som sockerkaka.
Aktuell med: boken Hokuou jyoshi Åsa ga mitsuketa Nihon no Fushigi (Skandinaviska tjejen Åsa upptäcker Japans mysterier). Ut-given på KADOKAWA Media Factory.
