Så beskriver Mircea Nitescu i Vinbergs Kyrkby sina viktigaste händelser i livet. Mircea, som bland annat varit chef för kultur- och fritidsförvaltningen i Varbergs kommun, är pensionär sedan två år tillbaka. Nu fyller han 65 år, men han tänker inte lägga så stor vikt vid själva firandet.
– Jag hinner inte, jag har så mycket att göra. Det blir något enkelt med familjen.
Mircea är sedan många år gift med Marie och de har dottern Casandra, 24 år. Förutom att umgås mer med familjen har han sedan pensioneringen fått mer tid för att privat kunna njuta av kultur i alla dess former, men han är också intresserad av idrott och hälsa. Han beskriver sig själv som handlingskraftig men samtidigt en djupt reflekterande människa.
Mircea som är uppvuxen i Rumänien fick redan som sjuåring lämna sin hemby i Transsylvanien för att börja på musikkonservatoriet i Bukarest. Hans instrument var fiol. Som vuxen pluggade han sociologi och engagerade sig politiskt, men kände sig till slut tvungen att lämna landet som då var en diktatur.
Efter en farofylld flykt genom Östtyskland hamnade han av en slump i Sverige. Han tycker han fick ett fantastiskt mottagande och att det var lätt att få asyl. Svårare var det att plötsligt ”inte vara någonting längre” och att inte förstå språket.
Sina första år arbetade Mircea som diskare och städare samtidigt som han pluggade. Han utbildade sig till kock, men eftersom hans tidigare utbildning i Rumänien plötsligt godkändes fick han rätt att arbeta som socionom. Så småningom blev han chef på kultur- och fritidskontoret i ett Varberg som växte så att det knakade.
Ett av hans första projekt var bygget av kulturhuset Komedianten, som han i dag är mycket stolt över.
En del ifrågasatte hans ledarstil men han menar om att han rent tidsmässigt blev administratör av Varbergs paradigmskifte, från att kultur och fritid styrts av föreningsliv gick den mot det professionella och det upprörde en del.
De sista åren i Varbergs kommuns tjänst arbetade han som säkerhetsstrateg. Några år innan han slutade var han allvarligt sjuk, men en hjärtoperation räddade hans liv och han kunde leva och arbeta som vanligt.
För fyra år sedan flyttade Mircea och hans fru Marie från Varberg till Vinbergs Kyrkby utanför Falkenberg.
– Vi ville ut på landet. Vi har bott i många år på landet i Svenljunga och längtade tillbaka till naturen. Vi tyckte att det passade bra att flytta inför pensionen. Nu håller jag på att avsluta renoveringen av vårt fjörde hus, en äldre lärarbostad och skollokal i Vinbergs Kyrkby som troligen blir vårt sista hem.
Hur ofta besöker du Komedianten?
– Så ofta jag kan, av naturliga skäl inte så ofta som när jag bodde i Varberg. Komedianten känns mitt andra hem, jag har ju varit med om att bygga upp det.
