Det jäser i länsstyrelsens vindlande korridorer, särskilt inne hos 1:e byråsekreterare Forsberg som nu anmält Falkens bryggeri för den uppmärksammade öldumpningen på stadens soptipp vid Lövstaviken. ”Det är helt enkelt ofattbart att produkter av liknande slag tippas på en avstjälpningsplats utan att oskadliggöras”, heter det från den lätt upprörde byråsekreteraren. Det var alltså för några veckor sedan som det lokala bryggeriet dumpade 40-50 000 liter öl som ansågs otjänligt. Partiet täcktes visserligen över av schaktmassor, dock inte bättre än att en del av stadens kreativt lagda ungdomar kunde gräva upp delar av det.
Jäser gör det även i Värötrakten. Kanske minst bland dem det berör mest – de bofasta som gläds över jobb, ökad levnadsstandard och bättre service – men desto mer bland tillresta badgäster och stugägare. ”Man kan inte arbeta, inte vila, äta, läsa en god bok, samvara med vänner. Småbarnen gråter. Så är det att leva med den vidriga stanken från Värö Bruk.” Ja, så heter det i ett av flera brev till länsstyrelsen. Varken landshövding eller chefen för länsstyrelsens naturvårdsenhet har emellertid hunnit läsa brevet, eller någon av de många anmälningarna – de har nämligen båda fullt upp att närvara vid den stora invigningen av just Värö Bruk.
Invigningen av den gigantiska anläggningen beskrivs som det största officiella arrangemang som någonsin hållits i Varberg. Hela 1 000 inbjudna till visningen och 600 inbjudna till festmiddagen på Societén inne i stan. Potentaterna är oräkneliga, från prins Bertil och nedåt i noblessens alldeles egna rangordning. Ett styvt jobb att sovra bland generaldirektörer och helt vanliga fullmäktigeledamöter, misstänker vi.
Utanför grindarna protesterar samtidigt ett 60-tal elever från Löftadalens folkhögskola mot den tilltagande industrialiseringen av Väröhalvön. Samtliga demonstranter bär plakat på vilka man kan läsa ”Nytt Ruhr-Värö stinker.” Även protester mot bygget av kärnkraftverket strax intill kan höras bland demonstranterna.
Avslutningsvis konstaterar vi att årets husmorsfilmer är här. Den här gången är temat ost. Presentatör är Catrin Westerlund, och den som helt omotiverat brister ut i sång (det gör man alltid i husmorsfilmer) är ingen mindre än Carl Anton, som tillfälligt lämnat Vita bergen till förmån för vita duken. Även lätt buttre Roffe Bengtsson är med på ett hörn. Capitol i Varberg och Stads Bion i Falkenberg låter rullen rulla mest hela dagen, och då det är gratis kan man komma och gå som man behagar. Då kan man även plocka på sig varuproverna i foajén mer än en gång.
