Det strulade redan från början. Ett studiebesök till Kungsbacka å jobbets vägnar var beslutat för längesedan, men hade blivit uppskjutet flera gånger.
Det hade varit enklare att ta tåget, men en av mina kollegor hoppade omkring på kryckor och för hennes skull bokade vi en bil. När det blev dags för Kungsbackabesöket kom dock en akut tid för operation i vägen. Tydligen ville min kollega gärna sluta hoppa omkring på kryckor. Bilen var trots hennes frånvaro bokad och därför stod vi, fyra kollegor och jag, utanför stadshuset för att tillsammans ta oss med bokad poolbil till norra delarna av Halland.
Det var nu det riktigt började krångla till sig. För att du ska förstå hela berättelsen rekommenderar jag därför att du läser resten lite långsammare.
1.Bilen jag bokat var nyckellös, vilket för den oinvigde betyder en bil utan nyckel. Istället loggar du in i en app och är sedan uppkopplad till bilen.
2.Trots att jag kom ihåg appens lösenord, kunde jag inte starta bilen, för att a. Jag hittade inte parkeringsbromsen, b. Instrumentbrädan blinkade och pep, vilket stressade mig och jag glömde ta bort laddningskabeln samt c. Hur sjutton får man loss en laddningskabel?
3.Efter femton minuter digitalt pill rullade bilen iväg. Med van hand styrde jag hyrfordonet till en parkeringsplats mittemot tågstationen i Kungsbacka.
4.När vi parkerat förstod jag inte hur jag skulle låsa bilen. Jag gick in i appen igen och min mobil ville uppdatera sig. Av anledning jag fortfarande inte förstår, tillät jag detta, varefter vi var tvungna att lämna bilen olåst. Uppdateringen tog nämligen evigheter.
5.Studiebesöket kom igång, men mobilen vägrade släppa in mig. Bilen fortsatte därför att vara olåst.
6.Inför hemresan tänkte jag att det förmodligen skulle vara alldeles för lätt att göra alla moment baklänges. Jag hade fullkomligt rätt. Bilen startade inte.
7.Poolbilsföretaget informerade om att bilen stått olåst för länge, vilket jag bekräftade. Mina fyra kollegor och jag blev därefter ombedda att gå ut ur bilen och sedan in igen. Efter tre försök startade bilen.
8.Jag körde oss tryggt och säkert hem till Varberg.
9.Att parkera var enkelt. Laddningskabeln kom på plats och mina kollegor gick hem.
10.Eftersom jag var 30 minuter försenad till ett möte sprang jag upp till mitt kontor. Efter mötet stod jag högst upp i byggnaden och såg ner på parkeringen. Alla bilar utom den jag kört hade sina backspeglar indragna. På min bil stod istället speglarna ut som små hundöron på sidorna och jag förstod att bilen fortfarande var kopplad till mig.
11.Mobilen vägrade förstås fortfarande släppa in mig, men med hjälp av datorn kunde jag äntligen avsluta bokningen. Långsamt såg jag hundöronen vikas inåt.
Jag lovar härmed dyrt och heligt. Nästa gång blir det tåget.
