Enligt en uppsjö amerikanska filmer och tv-serier verkar den genomsnittliga amerikanen tro att Sverige producerar choklad och klockor, medan alla schweizare minns vilken Volvomodell de hade som barn. Hur svårt är det egentligen att skilja dessa två länder åt? Bortsett från att båda börjar med ett S och på engelska har ett dubbel-v inuti namnet är de ju inte alls särskilt lika.
Nästa vecka har jag möjlighet att testa om detta är en myt eller ej. Då är det nämligen dags för ett Amerikabesök. Två medelålders kvinnor från New York kommer till den svenska västkusten för ett veckolångt besök. Den mesta tiden kommer att tillbringas i Göteborg, men för några dagar välkomnas dessa engelskspråkiga damer även till Varberg.
Mitt mål efter deras vecka här är att de, när de kommer tillbaka till New York, i alla fall vet i vilket land de har varit. Och jag har som vanligt några funderingar kring ett möjligt upplägg.
Sverige har en lång kust och Varberg har också en. Den kallar vi västkusten, främst för att den ligger där. Schweiz har ingen kust alls. Om jag tar mina amerikanska vänner till Barnens Badstrand och låter dem blicka ut över havet, samtidigt som jag, på Google Map visar på Schweiz icke existerande kust, kan jag bekräfta att amerikanskorna befinner sig i Sverige. Det finns dock en liten risk att de tror att Getterön är fastlandet och havet bara är en liten sjö, varför jag får be dem lägga uppmärksamheten en aning åt vänster. Mot horisonten.
Både Sverige och Schweiz hävdade under andra världskriget att de var neutrala. Utöver detta är Schweiz känd för sin fina choklad och Sverige för sin fina Schweizernöt från Marabou. Skulle jag berätta om neutraliteten och chokladen för våra amerikanska vänner kommer jag förmodligen att förvirra dem, så jag lämnar det därhän. Jag vet också att det går rykten i USA om isbjörnar som spatserar på svenska gator och att den sexuella frigjordheten är allmänt synlig. Det tänker jag heller inte nämna, då jag gärna vill hålla mig till sanningen.
Schweiz har klockor och Sverige har Volvo. Det räcker att gå in i Lorensbergs parkeringshus för att se alla svenska bilar och därmed inse att detta är Sverige. Vill jag ändå förvirra mina amerikanskor kan jag peka ut klockan i kyrktornet på torget. Inte bara Schweiz har klockor minsann.
Slutligen är väl ett besök på Rantzau i samband med valborgsmässofirandet ett måste. Där kommer ”my american ladies” få lyssna till både svenska vårsånger och högtidstal. Om de inte blandar ihop språken, bör det inte finnas några tvivel om att deras semester tillbringats i Sverige.
Vill jag ändå förvirra dem lite kan jag bjuda dem på lite Raclette och när det är dags för fika plockar jag fram en 200 grams chokladkaka med nötter i.
That´s real Swedish nuts, you know!
