Jag spanade ut över Stortorget i Falkenberg, mina händer var knutna och munnen sammanbiten. Jag var arg, eller snarare rasande. Bristen på respekt för den yngre generationen och vår ekonomiska kapacitet slog emot mig som det första badet på Skrea Strand för året. Ni vet när luften är varm men havet inte riktigt har hängt med.
Året var 1990 och Torggrillen i all sin brandgula prakt hade helt utan förvarning höjt priset på en mosbricka från elva till tretton kronor. Kunde det ens vara lagligt?
Vi var en stor del av Falkenbergs yngre befolkning som i princip levde på en 50/50 varje dag. Denna delikatess med hälften pommes och hälften mos, spetsad med grillkrydda för perfektion.
Min andhämtning började lugna ner sig, pulsen gick långsamt nedåt och tankarna blev klarare. För att klara den här förändringen krävdes nya tankesätt.
Jag sneglade över torget och fattade beslutet. Det här var egentligen Vladde Labats jaktmarker och hans affärsidé. Han hade utövat den till perfektion och det var riskabelt på många plan för mig att ens fundera på att inkräkta på hans territorium. Om jag gjorde bort mig så förstörde jag inte bara för mig själv utan även för Vladde. Han var dessutom ett år äldre än mig och såg ju rent allmänt lite farlig ut….
Desperata tider kräver desperata åtgärder. Jag satte min plan i verket.
Upplägget var lika enkelt som genialiskt. På baksidan av Systembolaget fanns ett olåst rum där de förvarade sina pantflaskor. Det gällde att snabbt ta sig fram till dörren, utan att vare sig personal eller nyfikna brandmän skulle lägga märke till en, för att sedan roffa åt sig en back full med tomflaskor och avlägsna sig snabbt.
Jag försökte se avslappnad ut och längde på stegen när jag kom bakom hörnet och smet förbi den gamla brandstationen. Den bruna dörren låg kanske femton meter framför mig men det kändes som flera mil. En sista glimt över axeln och när ingen syntes till tryckte jag ner dörrhandtaget och klev in.
Efter vad som kändes en evighet kom jag ut igen med en back med tomflaskor och med självsäkra steg tog jag mig till framsidan av byggnaden, och klev in. Efter att jag pantat min back med tomflaskor och inkasserat 16 kronor och 25 öre inne på Systembolaget slog det mig att jag äntligen förstod vad det här med kretslopp innebar. Det var ju såväl vackert som lönsamt.
Samtidigt som tonåren var fyllda av ångest och ambivalenta känslor när man vacklade mellan att vara ett barn och ta steget in i vuxenlivet så var det på många sätt den enklaste tiden i livet. Det mesta handlade om tjejer, Marlboro, mostallrikar och att fylla moppetanken.
Hoppas att ni får en fantastisk sommar!
