Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tommy Leijon årgång 2013. Guran hänger med, fast nu runt om på Varbergs äldreboenden. Tacksammare publik har jag aldrig haft, säger Tommy Leijon.

Tommy Leijon slår inte av på takten

Tänk att allt kunde bli så bra! När Tommy Leijon nu fyller 65 år kan han se tillbaka på ett liv som började i moll men som övergått i dur. Den musikaliska liknelsen är ingen tillfällighet, för här är en man som spelat och sjungit i stort sett hela sitt liv. Musiken och hustrun Gun är de nav som livet kretsar kring.

Nu fyller Tommy Leijon i Varberg pensionär. Fast han har tjuvstartat lite. I alla fall officiellt. Många järn i elden blir det ändå nämligen, Tommy är inte en man som sitter stilla i onödan.

Han föddes i Kalmar 1948. När föräldrarna gick skilda vägar bara ett par år senare placerades Tommy på ett barnhem. Som tre­åring följde han med pappa som fått jobb i Halland. Här fick han bo i olika fosterhem i Varberg tills dess han fyllde tolv och far och son kunde återförenas på riktigt. En ganska så tuff uppväxt på många sätt.

– Jag fick lära mig att sköta mig själv och det har jag nog haft nytta av. Men nog längtade jag efter en riktig egen familj.

En tröst för Tommy var musiken och när han fick en gitarr till skänks av en snäll tant, Ebba Strömqvist, var lyckan gjord. Detta var på det glada 60-talet. Tillsammans med några likasinnade som låtit håret växa bildade Tommy popbandet ”The Mad Teachers” och krossade flickhjärtan i Varberg med omnejd. På en spelning på Folkets hus krossade blivande hustru Gun hans eget.

– Jag bara såg på henne och visste att det var hon eller ingen. Kärlek vid första ögonkastet.

De gifte sig 1970 och har levt lyckliga tillsammans sedan dess. Två fina barn har det blivit och fyra barnbarn.

– Inte ett gräl har vi haft, aldrig somnat som ovänner, säger Tommy och tittar kärleksfullt på Gun.

Tommy Leijon blev egen företagare och arbetade under många år med att köra ut bröd. På helgerna var det musiken som gällde. Tommy har spelat i en mängd olika dansband med bas som huvudinstrument. Förtjust visar han upp en bild på de lokala storheterna ”La Bambas” med sombreros och allt.

Tommy tycker att Sverige är ett bra musikland som också har ett gott rykte utomlands.

– Abba, Europe, Roxette och Björn Skifs har blivit förebilder för nya generationer och gjort svensk musik känd över hela världen.

2006 sålde han sitt företag och sökte på ren chansning ett jobb på Vuxenskolan.

– De behövde en person som skulle utveckla den musikaliska verksamheten på kommunens äldreboenden. Och tänk, jag fick det. Jag har verkligen trivts med de gamla, de är en fantastiskt tacksam publik som ger mycket igen.

Tommy har satt ihop ett sånghäfte med ett urval ur den svenska visskatten och programmet är mycket uppskattat. Efter pensionen fortsätter Tommy i egen regi. Tre dagar per vecka ger han sig ut, en kär och välkommen gäst.

65-årsfirandet blir en lugn tillställning.

– Vi har redan börjat med en resa till Grekland, berättar Tommy. På själva dagen får vi besök av goda vänner från Danmark. Barn och barnbarn också förstås.

Vi sa ju att Tommy är en man med många järn i elden. Att laga mat och baka är skoj liksom trädgården och växthuset, barn och barnbarn tar sin tid. Två körer ska också få plats i agendan.

– Hur fasen hinner jag med allt, säger Tommy och skrattar.

Så greppar han sin gitarr och sjunger så vackert om ”Cecilia Lind”. Drar upp tempot med lite latinskt i ”Bésame mucho” och avslutar med att riva av Elvis och ”Thats’s all right mama”. För utan musiken vore livet tomt.