I 100 år har Varbergs församlingsdiakoni bedrivit sin kärleksfulla verksamhet, och för en månad sedan hade man öppet hus i Församlingshemmet för att fira detta jubileum. Dess historia visar hur kyrkan gick i spetsen för social verksamhet inom vår stad. Varbergs-EXTRA hade i decembernumret 1970 en intervju med Varbergs första diakonissa, då 82-åriga Maria Andersson, allmänt kallad Syster Maria.
Det var komminister Nils Kull som ansåg att församlingen borde inrätta en sådan tjänst i Varberg, eftersom det rådde stor fattigdom och att någon socialhjälp inte fanns att få.
Grundplåten till diakonins verksamhet fick man av en anonym givare 1912, och beloppets storlek var 15 guldmynt. Av ett protokoll den 17 mars 1913 framgår, att en styrelse bildats, och denna hade följande sammansättning: Komminister Nils Kull, ordförande, pastorsadjunkt Sixten Block, vice ordförande, bokhandlare Allan Lundgren, kassaförvaltare, handlandena Henning Johansson och Paulus Johnsson, tullvaktmästare Sven Svensson, fruarna Maria Wijklund och Anna Uddenberg samt folkskollärarna Olivia Andersson och fröken Emma Memsen.
Syster Maria kom direkt från Samariterhemmet i Uppsala till Varberg i januari 1915. Året innan hade hon vigts till diakonissa tillsammans med sju andra kvinnor, också detta i Uppsala.
Diakonissan hälsades välkommen och önskades välsignelse i sitt ansvarsfulla kall.
I Varberg fick hon en årslön på 600 kronor plus ett bidrag till möblerat rum och kök samt ved med 250 kronor. I en gammal protokollsbok läser man att Varbergs Sparbank skänkte 300 kronor till verksamheten, en gåva som följande år fördubblades.
Intresset för diakonins verksamhet växte och därmed började också gåvorna och donationerna komma. Bland andra lämnade fabrikör Aron Knutsson och hans hustru Sofie, med anledning av deras silverbröllopsdag, ett gåvobrev på 1 500 kronor, varav räntan och 100 kronor fick förbrukas. I december 1917 hölls första årsauktionen rum i flickläroverkets aula. Ett par månader senare beslöts att installera telefon till församlingssysterns bostad och att anskaffa en symaskin för 200 kronor. 1919 beslöts att bidra med 120 kronor till en orgel till diakonin; Syster Maria samlade själv in 180 kronor till denna. När Nils Kull blev kyrkoherde i Årstad efterträddes han av komminister Ernst Sjöblom som ordförande i diakonistyrelsen.
1934 beslutade församlingsdiakonin att tillsammans med ”De sjukas vänner” utreda möjligheterna att uppföra ett bostadshus på församlingshemmets tomt på Snidaregatan. Den skulle innehålla lägenheter på ett rum och kök, och hyras ut till mindre bemedlade, äldre personer. Stiftelsen ”Aftonsol” bildades, och en fastighet kom också att uppföras för detta ändamål. År 2000 förvärvades den av Varbergs Bostads AB för 1,7 miljoner.
Syster Maria var enastående. Alltid i verksamhet bland människor som behövde henne, inte bara med bidrag och sjukvård. ”Skriv gärna om diakonin, men inte om mig,” sa Syster Maria, till intervjuaren när de skildes åt. Men vem kan väl underlåta att skriva om den kärleksfulla gärning hon utförde i Varberg som vår första diakonissa.
Varbergs församlingsdiakoni har också i dag en stor uppgift att fylla, och våra fyra diakoner är i full verksamhet. Gudrun Nordblom, äldst i tjänst, tillträdde som diakon 1973 och kan alltså även hon fira jubileum med sina fyrtio år.
