Vi träffar Eric i hans trivsamma enrummare på Karl Nordströms väg i Varberg. Här han han bott sedan hans älskade hustru Elvira gick bort för drygt fyra år sedan. De fick 73 år tillsammans.
- Jag var inte den som tittade efter fruntimmer, men en gång när var jag ute på ett arbete med att sätta upp ledningsstolpar fick jag syn på en tös som hängde tvätt. Det var Elvira. Hon var den enda för mig och vi hade det väl, så visst är det ensamt nu.
Eric, som för det mesta kallats Hansinga-Eric eller Hansingen efter föräldrahemmets namn, har ett hisnande perspektiv på tillvaron. Samma år som han föddes upplöstes unionen mellan Sverige och Norge, han skulle fylla sju år det året Titanic gick under och han var nio år när Första världskriget bröt ut. Han minns inte bara krigsåren och bristen på mat utan att han också fick börja jobba som en hel karl då.
- Vi svalt mycket under de åren. Jag minns att mamma hade två degbunkar, en för vetebröd och en för rågbröd, och vi ungar försökte skrapa ur de torkade degresterna för att få i oss lite grann.
Eric var också rätt sjuk som barn, med huvudvärk och yrsel.
- Ja, det var rent skit med mig, men när jag fyllde 24 gick det över och jag blev en helt annan karl! säger han och skrattar gott.
Mycket har genom åren skrivits om Eric. Mest har det nog handlat om åren i början av 20-talet då Eric var en av de 800 som arbetade med att bygga de välkända radiomasterna i Grimeton. Han var 17 år och skulle ha haft en timlön på en krona.
- Men vi fick bara 80 öre, konstaterar han. Det sparade de in en bra slant på...
Eric som är noga med att faktauppgifter ska vara korrekta har skrivit ner allt han kommit ihåg om bygget, en fantastisk dokumentation för eftervärlden. Hans minnesbilder från den här tiden är fortfarande starka. Att han dessutom är slagfärdig och aldrig varit rädd för att säga sin mening sätter ytterligare färg på hans berättande.
Eric var bara 14 år när han bestämde sig för vad han ville bli: elektriker. Det som avgjorde saken var när strömmen kom till föräldrahemmet Hansinga-gården i Hunnestad. Eric minns både klockslag och datum för denna omvälvande händelse:
- Det var söndagen den 25 januari 1919, klockan fem på eftermiddagen. Jag har aldrig varit så glad som då, säger Eric som givetvis ville vara med i den spännande utvecklingen.
För hur mycket historiska händelser han än fått vara med om i sitt nu 107-åriga liv är ändå elektriciteten det största under 1900-talet, säger han och berättar att han var yrkesverksam elektriker i 80 år.
- Det var livsfarligt många gånger. Utan änglavakt hade jag nog inte suttit här idag! Men jag var intresserad och hjälpte till med allt möjligt, och jag var som en jakthund på felsökning.
- Jag fick ju verkligen vara med på hela resan, från elektricitetens intåg och hela utvecklingen framåt. Och än är inte allt uppfunnet!
Själv drar Eric nytta av den nya tekniken för att kunna höra bättre – han tar på sig ett par hörlurar och så får besökare prata i en inkopplad mikrofon.
Vi fortsätter att tala om allt som hänt under hans livstid. Eric berättar om de svåra tiderna efter Första världskriget när världsekonomin rasade. Och när Andra världskriget kom, ja, då visste man ju vad som skulle hända, konstaterar han. Att sedan världen fortsätter i samma spår med krig och elände tycker han är bedrövligt.
- Pengar och girighet är orsaken bakom så mycket ont. Men vad får de med sig till slut, de pengastinna gubbarna?
Erics historia är också nära förbunden med Hallands Nyheters - han är jämngammal med tidningen och när Hallands Nyheter skulle öppna kontor i Varberg och slå sig in i konkurrensen var Eric en av de flitigaste prenumerantvärvarna.
- Pappa prenumerarade på HN från 1919 och jag tog min första prenumeration 1924, så visst har jag varit tidningen trogen!
Eric berättar med värme om vänskapen med Axel E BLixt, som drog igång HN:s verksamhet i Varberg:
- Jag saknar honom som min egen bror. Han var rättfram och sa sanningen och vi hade mycket roligt ihop. Jag arbetade ihop med Blixt i över 20 år – HN kunde gott ge mig en prenumeration för det!
Vad tycker du om tidningen nu?
- Jag ser ju dåligt så jag har en förstoringsapparat för att läsa. Så jag läser det jag kan. Men jag får nog säga att den var bättre förr!
Att Eric som var så skrabbig som liten skulle gå och bli Sveriges äldste man tar han med jämnmod. Tidigare i år bröt han lårbenshalsen men han har hämtat sig från det också. Men han aktar sig för att ta ut något i förskott, varje dag är en gåva.
- Jag förstår inte att jag kan må så väl vid denna ålder. Men det beror nog på att jag inte har några invärtes fel. Och jag har aldrig förätit mig och inte nött ut gångjärnen på Systembolaget heller!
Född: 27 oktober 1905 i Hunnestad
Bor: Karl Nordströms väg i Varberg
Familj: Tre söner med familjer, sju barnbarn och elva barnbarnsbarn
Axplock av händelser under Erics livstid: Två världskrig, ryska revolutionen, penicillinets upptäckt, den första månlandningen, Berlinmurens uppförande 1961 och dess fall 1989, Sovjetunionens upplösning, Palme-mordet, Irakkriget, terroristattackerna mot World Trade Center och Pentagon, förlisningen av Titanic och Estonia, OS i Stockholm 1912, uppfinningen av blixtlåset, ljudfilmen, tv, dator, mobiltelefon.
