Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/6

Sara Sturesson hittade över hundra år gammalt fynd

På vinden i Okome kyrka fann kyrkvaktmästaren Sara Sturesson och kyrkvärden Billy Yngstrand ett lock till en dopfunt som visade sig vara ett riktigt gammalt fynd.

Kyrkvaktmästaren Sara Sturesson öppnar dörren till Okome kyrka och välkomnar oss in. Hon visar upp den ståtliga och aningen slitna dopfunten, som för tillfället står framme i kyrkan för intresserade besökare. 
– Den är intressant, men som privatperson tycker jag inte den är vacker, säger Sara Sturesson.

Än vet hon inte om dopfunten ska användas och rustas upp.
– Det finns vykort från 1891 där dopfunten är med på bild. Länsstyrelsen har varit här och tittat på den och säger att det är en skatt.
Inga Lindén Nilsson har skrivit tre böcker om kyrkor i Halland och har forskat och skrivit om just denna dopfunt i sin andra bok. Enligt henne är dopfunten gjord av sandsten och består av sju delar, något som var vanligt bland dopfuntar under tidig medeltid.

Inne i kyrkan hörs gräsklipparen utanför. Solen strålar in genom stora, runda fönster och Sara Sturesson visar oss runt i kyrkan. På dopfuntens lock finns fortfarande svag färg av blått och rött. 
Det var under en större visitation som dopfunten hittades uppe på vinden, inför ett besök av biskopen i Göteborg.
– Förra visitationen skedde för åtta år sedan men den var inte lika detaljerad, därför hittades inte dopfunten vid det tillfället, säger Sara Sturesson.

I tio år har hon arbetat som kyrkvaktmästare i Okome kyrka. 
– Jag jobbade femskift på SCA från att jag var 18 år fram till 35. Det var ingen höjdare att jobba femskift när man har barn.
Det var intresset för trädgårdar som fick Sara Sturesson till att söka sig vidare till en trädgårdsutbildning på Munkagårdsgymnasiet. Efter utbildningen började hon säsongsarbeta på Okome kyrka.
– Sedan blev det bara så att jag stannade. Jag visste nog inte så mycket om jobbet innan jag började, berättar hon. 

På fritiden pysslar Sara Sturesson en del med sin egen trädgård och hon har ett växthus med bland annat tomat och gurka.
– Jag har alltid haft ett intresse för trädgård och djur. Jag har två borderterrier, en katt och 15 höns som vi får frukostägg av.  
Arbetsuppgifterna som kyrkvaktmästare beror på årstiden och väder enligt Sara Sturesson. 
– På vintern behövs till exempel inte klippa så mycket gräs. Sedan är det lite styrt efter inbokade dop, begravningar eller vigslar. Fredagen är till för finliret inför helgen.

Det hon tycker är bäst med arbetet är kontakten med besökare, där vissa är mer pratsamma än andra. Hur hon hanterar personer i sorg beror på situationen. 
– Man får känna av läget lite, alla är vi olika. Ibland vill vissa prata av sig och då lyssnar jag mest. Jag behöver inte säga så mycket då egentligen. 
Utöver det brukar hon få lägga schema och ha kontakt med besökare via telefon, mail och sms. Det som Sara Sturesson upplever som mindre roligt är att hacka och klippa gräs eller att ta emot klagomål från besökare.
– Jag bor nära arbetsplatsen, vilket har för- och nackdelar. Ibland kan folk leta upp mitt privatnummer och ringa om jobbfrågor när jag är ledig, berättar hon. 

På frågan om hon själv är troende tänker hon en stund innan hon svarar.
– Jag vet inte riktigt om jag är det. Jag går i kyrka när jag jobbar, men inte annars.
Vad ville du bli när du var liten?
– Det kommer jag inte ihåg, men jag tror inte jag tänkte kyrkvaktmästare, skrattar Sara.