Hårda tider. Många straffångar på fästningen arbetade i stenbrotten under stark bevakning. Bild: Ronald Johanssons Bildsamling
Hårda tider. Många straffångar på fästningen arbetade i stenbrotten under stark bevakning. Bild: Ronald Johanssons Bildsamling

Så levde invånarna i Varberg på 1880-talet

Dagens återblick daterar sig så långt tillbaka i tiden som till 1881.

ANNONS
|

Det året gav nämligen Wilhelm Aurell ut en Varbergskalender, förmodligen den första i sitt slag i Varberg, som innehöll både annonser och intressanta uppgifter om vår stad.

För trycket svarade J.P. Nybergs tryckeri. Det är intressant att jämföra dåtidens priser mot dagens, även om det är många år emellan.

Det fanns många roliga annonser i kalendern, och som kuriosum kan nämnas, att det gick snabbt att få sig en ny rigg sommaren 1881. Skräddarmästare Jean Svensson på Kyrkogatan 196 (Obs! det höga husnumret) effektuerade en kostym efter mått på 24 timmar.

Det är väl nästan rekord, eller i varje fall lika snabbt som i Thailand. Varberg hade då 3 000 invånare och Träslövsläge 200. Antalet handlare var 67 och yrkesidkarna 119.

ANNONS

Förmodligen hade invånarna den stora branden 1863 i minnet, för nu tog man till eldsvådesignaler som bestod av två kanonskott som avlossades på torget. Detta åtföljandes av kyrkklockans klämtning, hastigare eller långsammare i mån av faran.

Lasarettet hade 45 vårdplatser och avgiften per dag var 35 -70 öre för länets invånare å allmänt rum. Sjukhusläkare A. Bohlin var på jobbet varje dag klockan 8, men mellan 10-12 och 1-2 tog han emot patienter i bostaden. I kalendern får vi också veta att ringning till begravning kostade 1:50 i kvarten samt lika mycket till ringkarlarna. Likvagnen betalades efter överenskommelse, varvid priset rättades efter sterbhusets tillgångar.

1881 låg ölhallen nere i hamnen och krögare, tillika utkastare, var A. Hansson. Det fanns inte mindre än sex krogar i Varberg och ett nykterhetsvärdshus. Det senare låg på Östra Långgatan och servitris var lilla mamsell Martinsson. Stället hette Amerika och serverade, förutom kolsyrat vatten, även öl, porter – och vin! Här åt man också en 3-rätters middag för 83 öre och ett resanderum kostade 75 öre.

Det fanns till och med en pantbank i stan, och den som ville besöka den gick till Rådhuset en trappa upp. Här tog oavlönad kustsergeant Holm emot och värderade det som man ville pantsätta. Ville man vara flott och åka taxi tog man kontakt med Baron C Falkenbergs hyrkuskverk.

ANNONS

Varberg var en livaktig sjöstad. Hit inlöpte under seglationstiden tio ångbåtar för gods och passagerare. En gick på traden Halmstad – Varberg – Newcastle, och de övriga mellan Göteborg – Varberg – Lübeck. Av kalendern framgår också att Varberg på 1880-talet är den billigaste badorten på Västkusten.

År 1881 är också det året som Straffängelset upphör och att alla arbetsföra fångar flyttas över till Karlskrona, medan Landskrona får ta emot de icke arbetsföra. Fångarnas antal var 162 – varav 57 satt inne för fullbordat mord och tre för delaktighet.

Man beslöt att behålla cellfängelset under sergeant Cederbergs vaktmästareskap.

Utgivaren av kalendern, den stillsamme Aurell, hade säkert tänkt sig fler utgåvor, men denna första, som kostade 50 öre att inhandla, blev emellertid också den sista.

ANNONS