Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/1

Minnesord över Erland Andersson

Erland Andersson, Rosenberg, Harplinge har lämnat oss i en ålder av 68 år. En älskad make, far, släkting och vän har stilla somnat in.

I sin hembygd kallades han ”Erland i Guarp”, efter gården Guarp i Fagered i Hallands inland, där han växte upp med föräldrar, två systrar och morfar. Hans pappa gick bort när Erland var 18 år. Då avbröt Erland sina gymnasiestudier och började arbeta hemma på gården. Han blev politiskt engagerad och var aktiv i kommunalpolitiken i Falkenberg.

Senare träffade han Catrin och de fick fyra barn tillsammans. De flyttade 1989 till gården Rosenberg och drev jordbruk under några år. Därefter utvecklade han företagsverksamhet längs olika spår. Hans senaste projekt var bygget av ett selfstorage i Lindome. På visitkortet för hans senaste företag finns en bild på en schweizisk armékniv, detta berömda universalverktyg. Erland förklarade: ”En sådan kan man använda till det mesta. Sådan är jag också, jag kan nästan allting även om jag kanske inte är expert på något.”

Erland var engagerad i kulturlivet där hans naturliga roll var att skapa förutsättningar och lösa problem. Han ansvarade bland annat för logistiken under det enorma 700-firandet i Halmstad. Där byggde han också en hel medeltidsby. När byn flyttades och drevs av föreningen Primus Vicus, skötte Erland ekonomin, var arbetsledare och arkitekt.

Erland gjorde stora insatser för revykonsten och var med när Falkenbergsrevyn utvecklades till Sveriges största. Där bidrog han både i textskrivandet och som tekniker. Även nya Halmstadrevyn kom att få mycket hjälp av Erland. Som tältmästare reste han vid många tillfällen Hallands bildningsförbunds stora tält. Under många även på Erlands hemmaplan, när gården blev platsen för den stora Rosenbergsfestivalen.

Mannen från skogen och landsbygden drogs även till havet. Från det militära hade han sin motormans-utbildning och som delägare i den kollektiva segelbåten Fågeln blev han en engagerad seglare som förkovrade sig inom det nautiska och även ledde navigationskurser.

När Erland nu lämnat oss strömmar hälsningar in från en stor skara människor. Vi ser vilken betydelse Erland haft i människors liv. Han kan verkligen vara stolt över ett mycket gott dagsverke som sätter spår i vår tillvaro. Dels genom hans funktionella sätt att vara, som det levande universalverktyg han var. Men lika mycket genom den person han var, med en värme och ett sätt att möta människor som gick till våra hjärtan. Tack, Erland, fine vän och hedersman.

Harplingevännerna