Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

”Man måste vara envis”

Namn efter mormor och farmor. Hon heter egentligen Josefin Wikevand, men artistnamnet är Amy Greta. Amy efter mormor och Greta efter farmor. I kväll kan ni höra henne berätta under temat ”Konsten att vara lagom lyckad” på restaurang Nami i Varberg och under hösten underhåller hon på Hamnbryggan i Träslövsläge.

Livet har kommit en bit på väg för Josefin Wikevand alias Amy Greta. 29 år gammal börjar hon så smått etablera sig i den hårdaste av branscher, musikalartistens. Hon har äntligen fått lägenhet i Varberg och hittat en fast punkt i tillvaron. Nu är det auditions som gäller, den ständiga jakten på roller. Att landa en sådan är ungefär lika lätt som för kamelen att gå genom nålsögat.

– Jag har ändå haft bra flyt, säger Amy Greta. Fick min första stora roll när jag var tolv år gammal i musikalen Annie hemma i Borås. Och blev fast. Sedan har det rullat på med utbildning och jobb. Men man måste vara envis och kunna ta motgångar.

Det där med Borås får vi egentligen inte skriva. Hellre då sommarvarbergare sedan nästan 30 år. Så fort skolan slutade packade Amy Greta och mamma ihop sina pinaler och styrde mot västerhavet. Apelviken var smultronstället, sommarjobb på vandrarhemmet, ABBA-musikal, kompishäng. Och nu bor hon här på riktigt.

Icke desto mindre var Borås staden där det började.

– Man kan säga att rollen i Annie skapade en passion för att stå på scenen. Sedan fortsatte det med Folk och rövare i Kamomilla stad, teateruppsättningar i Ramnaparken, talangjakt. Orken räckte till allt!

Även till studier på det nystartade entreprenörsprogrammet på gymnasiet där Amy Greta tog studenten 2003. Examensarbetet handlade om – just det – musikalartistutbildning.

Siktet var inställt på vidare utbildning på Balettakademien i Göteborg. Och här skulle man ju tro att det bara var för rutinerade Amy Greta att glida in på en räkmacka. Icke så.

– Det tog mig fem år att komma in. Jag sprack i proven, men jag gav mig inte. Tiden använde jag till förberedande utbildningar, bland annat på Bjärnums Folkhögskola och Performing Arts School. Jag försörjde mig på alla möjliga jobb, pluggade på universitetet. Jag är glad i dag att jag tog möjligheten att bredda vyerna och jag lärde mig att det finns annat i livet än sång och teater.

Men till sist blev det alltså tre tuffa och lärorika år på Balettakademien som kröntes med en huvudroll i ”Rent” i Nässjö.

– Det var som att få ett kvitto på att allt slit varit värt det. ”Rent” är en av mina absoluta favoritmusikaler. Jag älskar de där stora känslorna, och ju mer tragisk historien är, desto mer går jag igång. Som till exempel ”Kristina från Dufvemåla”, tänk att få sjunga i den...

Och det har varit nära. När Björns och Bennys succé skulle sättas upp i Finland nyligen var Amy Greta kallad till audition. Hon blev inte uttagen men bara att få vara så nära sina idoler var en kick.

Under åren har det blivit showjobb i Egypten och på Teneriffa, men även i Göteborg. De senaste somrarna har hon underhållit på Hamnbryggan i Träslövsläge, något som fortsätter under helger i höst.

– Jag har också börjat snegla mot Tyskland där det finns en stor marknad och där konkurrensen inte är lika hård som här hemma.

Jag frågar Amy Greta om det finns någon plan B i livet. Om nu det här med artisteriet skulle bli för besvärligt.

– Jag vet att det är en smal bransch. Men jag måste följa min inre övertygelse, hade jag inte försökt hade jag ångrat mig. Jag jobbar med att hålla distans till den ständiga jakten på framgång, den ständiga uppdateringen av status.

Alla har vi något att tillföra. Skulle det bli så att jag någon gång gör något annat så kommer det säkert att handla om att arbeta med människor.