Let's dance: Cecilia, Annelie, Micki och Ingrid hittar glädjen på dansgolvet

Alla stilar är tillåtna på fredagsdanserna – Jitterbugg är roligast! Och bugg! Och så går jag kurs i linedance varje onsdag.

ANNONS
|

Cecilia Karlsson skiner av lycka så fort ämnet dans kommer upp.

Ingen fritidsaktivitet drar mer folk än när Funka Varberg och Fritiden LSS Falkenberg fixar dans till levande orkester.

Fredagskväll på Stadshotellet i Varberg. Kristallkronorna glimmar bakom rutorna på tredje våningen och genom de öppna dörrarna till Spegelsalen hörs sorlet från gästerna vid middagen.

Byter till skinnbrallor

Snart ska bandet Likes från Trelleborg spela upp till dans. Många av de långt över hundra gästerna har laddat hela dagen - ja, ofta hela veckan – för den här kvällen. Till exempel gänget som har rest upp från Falkenberg. Och Varbergsbon Annelie Johansson, som har skyndat sig hem från jobbet för att byta om till skinnbrallor och svart tunika och komma i stämning.

ANNONS

– Jag klär mig fin och målar mig och luktar gott när det är dans. Jag ska gå alla gånger i vår. Nästa gång är det bal! berättar Annelie.

Vanliga kvällar stannar hon hemma i serviceboendet på Söderhöjd och kollar på TV, snackar med kompisarna och personalen eller ägnar sig åt att sy. Att gå på dans en gång i månaden bryter rutinen och ger tillvaron extra lyster.

– Bäst är det när de spelar känd musik. Jag dansar gärna men inte så mycket att jag blir helt förstörd. Men jag vågar inte bjuda upp! säger Annelie och fnissar generat till.

Tätt sammanslingrad

Det är dessbättre inte nödvändigt. På de funktionsnedsattas dansgolv är alla stilar tillåtna. Man kan dansa för sig själv. Eller i stora klungor. Eller tätt sammanslingrad med sin käresta. Eller bara hålla sig i bakgrunden, titta på och vagga till den medryckande musiken.

Micki Johansson kommer ursprungligen från Slöinge men bor numera mitt i Falkenberg och har en aktiv fritid. En gång i veckan går han till kompisgruppen för att skapa tillsammans. Han är med i Solteatern och gillar fotboll och TV-spel. Men det här med dansen har en extra poäng:

– Jag är himla duktig på att dansa och har fått en massa tjejer genom åren på det viset. Jag har tyckt om att dansa ända sedan jag var liten. Man träffar mycket folk på ett sådant här ställe.

ANNONS

Cecilia Karlsson från Tvååker skulle heller aldrig missa en fredagsdans.

– Jag känner alla här! utbrister hon.

Vill inte missa

Cecilias dansintresse är stort. Bland annat är hon inne på sitt åttonde år på linedancekursen.

Även för Ingrid Sjölin från Varberg är dansen en viktig del av livet. Hon arbetade i caféet på Södertull nästan ända fram tills Likes började kolla ljudet på Stadshotellets scen.

– Visst är jag trött! Men jag vill ju inte missa dansen. Jag gillar allt med danskvällarna, allra mest att det är en riktig orkester, säger Ingrid.

Både hon och Cecilia är i 40-årsåldern men de här danserna är till för alla folk i alla åldrar från 18 år.

Fritiden LSS Falkenberg är till för personkrets 1 och 2, alltså människor med utvecklingsstörning, autism eller en förvärvad hjärnskada som medfört ett begåvningshandikapp. Funka Varberg vänder sig till alla personer som har en bestående, intellektuell funktionsnedsättning (som inte beror på ålderdom). Man behöver inte ha någon insats från LSS att delta i Funka Varbergs verksamhet.

Testa disco

Hit kommer alltså skolungdomar, som ännu inte har gått ut gymnasiet, men också många som sedan länge har lämnat ungdomen bakom sig. Äldst i kväll är en 63-årig herre.

ANNONS

– De yngsta säger ibland att de inte ska gå på dansen för att det är för mycket dansband men många gillar det också. Vi funderar ändå på att testa med disco någon gång, säger Lenita Stagl, som tillhör kvällens personalstyrka.

Till vardags arbetar hon med daglig verksamhet på Arbetscentrum och har alltså hoppat in extra för att finnas till hands under dansen. Det är en tacksam uppgift.

– Danserna är höjdpunkterna i fritidsprogrammet. Av alla aktiviteter vi erbjuder är dansen det som drar mest folk, konstaterar Lenita.

Dansbandet Likes spelar på liknande tillställningar några gånger varje år.

– Vi gör ungefär samma jobb som vi alltid gör. Det handlar om att sprida glädje, och det känner man verkligen att man gör vid sådana här tillfällen. Det är alltid väldigt belönande, säger trummisen Ulf Sjöstedt och talar för hela bandet.

ANNONS