Klarinettgrabben har vuxit till sig

Det har gått 30 år sedan den där sommardagen då ett gudomligt klarinettspel nådde Göran Melanders öra. Han satt på sitt kontor i Musikens hus i Varberg där han arbetade som studierektor och gick ut på Rådhustorget för att se varifrån musiken kom. På torget stod en liten kille och spelade fantastiskt.

– Det var verkligen ljuv musik och jag rusade tillbaka till mitt rum och skrev ett stycke till honom, minns Göran Melander.

På pappret, som är daterat den 11 juni 1986 står det "Till klarinettgrabben utanför Musikens Hus". Grabben har vuxit upp och blivit soloklarinettist. Han heter Fredrik Fors och spelar i Oslo Filharmoniska orkester. Så här års återvänder han till Varberg där han tillbringat sin barndoms sommarlov sedan hans föräldrar köpt en stuga på Södra näs.

– Jag trivs i Varberg och har varit här så gott som varenda sommar sedan jag var barn.

Fredrik är född och uppvuxen i Borlänge men numera bor hans mamma i Varberg och själv bor han med sin familj i Oslo.

Han var nio år när han började spela blockflöjt, ett år senare gick han över till klarinett och har fortsatt med samma instrument.

– Jag valde att fortsätta med klarinetten och det var rätt val. Det är ett fantastiskt instrument, säger han.

När Göran Melander hörde honom första gången stod han på torget och spelade för att få pengar till att köpa en ny klarinett.

– Det gick bra och när jag tog på mig folkdräkten gick det ännu bättre. Jag spelade ihop till en klarinett den sommaren, säger Fredrik och visar ett gammalt foto från sin tid som gatumusikant.

Fredrik och Göran har stött på varandra lite då och då genom åren men när de råkade varandra vid årets midsommarfirande i Bolse bestämde de sig för att träffas. Göran, som ägnat sitt liv åt musik i alla dess former och undervisat åtskilliga elever i musikskolan, beskrivs som en institution i stadens musikliv. Han är liksom Fredrik utbildad vid Musikhögskolan i Stockholm och som ung spelade han bland annat på Svenska Amerika Liniens kryssare Gripsholm.

– Det finns speciella ögonblick, när man hör någon som verkligen kan sitt instrument. Jag har varit med om det ett antal gånger och så var det när jag hörde Fredrik den där dagen. Det är något som jag aldrig glömmer.

Fredrik har lite välförtjänt sommarledighet, i vanliga fall är han ganska uppbokad oavsett årstid. Han turnerar en hel del med symfoniorkestern men även själv. Han undervisar i Oslo men har också haft uppdrag i USA. I Varberg passar han på att koppla av.

– Jag älskar att bada och jag en fin löprunda längs Apelviken som jag gärna springer.

I bagaget finns förstås både en och två klarinetter. För även om det är semester vill Fredrik spela sina instrument regelbundet.

– Efter en vecka utan klarinettspel börjar musklerna runt munnen slappna av och då blir det lite jobbigt att öva upp dem, förklarar han.

I höst väntar bland annat en turné med symfoniorkestern till Asien med framträdanden ibland annat Japan och Taiwan. Dessutom är en skiva – Chronotope – på väg och väntas landa i försäljningsledet nästa år. Kompositören Bjørn Kruse har skrivit den för just Fredrik som berättar att komponerandet tagit ungefär ett år.

– Det tar nästan lika lång tid att få in den i fingrarna och spela in den. Det är ett omfattande arbete men väldigt roligt, säger Fredrik och beskriver glädjen i att förmedla musik som berör människor.

Något lite fortare kommer det att gå för honom att öva in det nya stycke som Göran skrivit enkom för honom, Koltrasten.

– Jag ville gärna ge honom något och tycker att det passar bra att han får en ny melodi nu, 30 år efter att jag skrev den första till honom, säger Göran.

Anna Mi Matzén