Ni kanske tror att jag är avundsjuk för att jag inte är någon stjärna själv. Nej, tvärtom tycker jag faktiskt lite synd om alla stjärnor, för det verkar som att de måste sitta i tv och berätta allt om sig själva hela tiden. Knappt hade Charlotte Perrelli talat ut i Carina Bergfeldt i fredags innan det var dags att tala ut igen i Stjärnorna på slottet. Det är väl så att den som vill behålla sin stjärnstatus måste ta plats på löpsedlarna då och då, och säkraste vägen dit är ju att tala ut om något intimt och personligt i ett tv-program. Helst sådant som vi andra, mer introverta typer, knappt skulle berätta för bästa vännen efter fem glas vin.
Nu har stjärnorna börjat dyka upp i platsannonser också. Om man roar sig med att gå in på Arbetsförmedlingens Platsbanken och skriver ”stjärna” i sökfältet så får man, i skrivande stund, upp 25 lediga jobb som stjärna bara här i Halland! Till exempel kan du, om du är ”en stjärna på att snacka”, få jobb som säljande säkerhetskonsult. På svenska betyder detta en som knackar dörr och försöker få folk – som blir störda mitt i middagen – att köpa hemlarm. Ja, kanske måste man faktiskt vara en stjärna för att klara den utmaningen. Om du är en duktig och erfaren truckförare så kan du vara ”Benders nya stjärna” i Frillesås, och är du ”en stjärna inom kundtjänst” så finns det jobb på Garmin i Kungsbacka.
Nordic Wellness söker stjärnor på flera orter i Halland, stjärnor som vill jobba som personlig tränare. Jag citerar: ”Du brinner för försäljning och drivs av att sätta mål – extra mycket av att slå dom.”
Slår man mål? Är det inte rekord man slår? Mål når man väl mera? Nej, jag är alltså ingen stjärna, jag är en språkpolis. Jag skriver in ”språkpolis” i Platsbankens sökfält men tyvärr finns det inte ett enda ledigt jobb i hela Sverige som språkpolis. Ingen behöver en språkpolis. Man måste nog allra minst vara en språkpolisstjärna om man ska ha en chans.
Man kan förstås hävda att vi är stjärnor allihop, var och en på sitt sätt. ”We are stardust” sjöng Joni Mitchell, vi är stjärnstoft. Och det lär vara alldeles sant också, rent fysiskt och biologiskt. Men det kan jag inte förklara, för jag är ingen stjärna på fysik och biologi heller.
Nej, jag skulle vilja att det var lite mer okej att bara vara en alldeles vanlig halvmesyr. Man måste faktiskt inte ha någon stjärnglans, det går bra ändå. Poeten Bob Hansson uttrycker det bäst: ”Här ligger jag och duger”.
Det är faktiskt bland det klokaste någon har sagt. Ja, man måste nog faktiskt vara lite av en stjärna för att komma på något så bra.
