Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Dagens kåsör: Nina Karlsson

Tre semesterveckor – och en obruten förpackning

Tre semesterveckor har passerat. Hela 23 lediga dagar ligger nu bakom mig – och tiden har gått precis lika fort som den brukar göra, om inte ännu fortare.

Detta är en personligt skriven text och ingen nyhetsartikel.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag känner mig fullkomligt utvilad (eller helt nöjd med den solbränna som 2017 års sommarsol har åstadkommit) efter denna långledighet. Men jag är tillfreds med alla de härliga upplevelser som nu ligger som ett varmt minne i hjärnbarken, och kommer att tina upp mig när höstrusket drar in om några månader.
I början av semestern var jag på Ikea och köpte lådor och en klädställning, för att sent omsider få fason på min och familjens garderober.

Äntligen skulle jag få tid till att ta tag i allt det där som inte alltid hinns med under vardagarna. Rensa skåp, storstäda i varje lite skrymsle av min lägenhet. Bunkra upp med matlådor i mängd inför arbetets start. Ja, sådant som är perfekt att göra mulna dagar då man ändå går hemma och skrotar. Men nix – jag har misslyckats fatalt med både det ena och det andra. Jag har helt enkelt prioriterat andra saker. Som till exempel att leva.

Min semester i år skulle kunna beskrivas som en galen, intensiv, och fullkomligt underbar transportsträcka. Full fart i 180 – från början till slut. Så till bredden maxad av olika resor, festligheter, konserter, middagar, sol, bad, och så klart massor av mysigt häng med min familj. Ett virrvarr av både planerade och spontana äventyr.

Jag ska erkänna att jag ibland har ställt mig frågan om jag inte borde ta det lite lugnare under ledigheten – men jag är fullkomligt värdelös på att tacka nej till allt kul som livet erbjuder.
Jag har umgåtts med nya och gamla vänner, bott trångt i den lilla badstugan, packat upp och packat ner, och njutit av solnedgångar på olika stränder. Sovit ut, ätit långfrukostar, och sprungit morgonrundor utmed havet. Druckit vin och pratat ikapp med nära och kära tills mörkret faller på. Och inte minst – tillbringat sammanlagt två veckor med mina älskade (och emellanåt tokjobbiga) ungar.

Så, den vita förpackningen med klädställningen står i skrivande stund fortfarande kvar utmed väggen i sovrummet. Och det känns faktiskt helt okej. Det kommer finnas tid för sådant längre fram i höst också.
Tids nog kommer mörkare dagar, då det känns mer aktuellt att strukturera upp varje millimeter av sitt hem.

För trots att jag misslyckades med många av mina saker på min långa att-göra-lista, så har jag i stället åstadkommit något ännu viktigare under dessa lediga veckor. Att leva och njuta av livet och min semester. Fullt ut.