I skenet av belysningen av vår gran har jag precis intagit julhelgens sista måltid. Hämtmat från thairestaurangen – så långt ifrån Jansson och sill man kan komma. Det enda som påminner om julen är musten i mitt glas, och det känns faktiskt väldigt bra. Jag är färdig med julhelgen nu. Ja, jag är nog faktiskt färdig med hela 2021 om sanningen ska fram. Det har varit ännu ett år av prövningar av olika slag, men också fyllt av fina upplevelser. Och en hel del coronatest.
Om jag ska summera året som har gått – och samtidigt jämföra det med året dessförinnan – så är det nog vår fantastiska förmåga att tänka om, och alltid göra det bästa av situationen, som jag är mest stolt över. Nu när vi snart har levt med pandemin under två år, så har vi alla fått känna på hur det är när ingenting blir riktigt som man tänkt sig. Drömmar som grusas och planer som ställs in. Det är troligtvis inte bara vår familj som har firat jul i februari, på grund av sjukdomar som puttade fram tomtens besök några veckor. Och jag vet många med oss som fick covid-19 av påskharen tidigare i år, och fick fira den helgen i karantän.
Men jag vill att vi ska minnas så mycket mer av 2021 än obehagliga topsar långt ner i halsen. För tro mig, de där testerna har jag och mina familjemedlemmar gjort så många gånger i år att det nästan kändes naturligt till slut. Nej, det finns så många andra – mer positiva - saker som året också har bjudit på. Härliga stunder med familj och vänner, utflykter inom Sveriges gränser - och inte minst ett vaccin mot detta hemska virus, som gjorde att vi kunde börja leva lite mer som vanligt igen. Vi fick lov att krama våra äldre släktingar, resa utomlands, lätta på restriktioner – ja, helt enkelt öppna upp vårt samhälle igen.
Nu när vi snart öppnar dörren mot ett nytt spännande år, minns jag knappt att jag var korttidspermitterad från mitt arbete under hela våren, eller att vi faktiskt hade covid-19 inom husets väggar. Och jag har lärt mig att ta på mig ett munskydd rätt, efter oändligt många läkarbesök under året. Tack och lov är människan anpassningsbar, och har lätt att förtränga det som varit svårt. Vi är visserligen inne i en hög smittspridning igen, och vi behöver anpassa oss ett tag framöver, men tillsammans kan vi hjälpas åt. Jag blickar fram mot våren nu!
Medan champagnen ligger på kylning, i väntan på att skåla in det nya året på fredag, ska jag memorera godbitarna från det gångna året, och vårda dem väl inom mig. Och jag är rustad att ta mig an de utmaningar som 2022 kommer att bjuda på. För tro mig, vi kommer prövas på olika sätt även nästa år. Nu knyter jag ihop säcken för i år, och tackar tomten för att jag och min familj slapp få corona i julklapp. Att vi fick vara friska och tillsammans är den bästa gåvan av dem alla.
På återseende nästa år!
