Mina fötter rör sig lätt över den lövbeprydda stigen, och jag lyckas med nöd och näppe undvika leriga gropar framför mig. Naturen har verkligen intagit en annan kulör nu. Eller ska man kanske snarare säga flertalet nyanser av brunt…? Mina gröna löpartights, och några enstaka gula löv på träden, är nog det enda som lyser upp denna grådisiga morgon. Jag ber om ursäkt till alla er som älskar hösten. Till er som tycker att alla årstider har sin charm, och bara har väntat på krispiga morgnar och kvällar med tända ljus. Men som många av er vet så ogillar jag denna mörka årstid. Skarpt.
När jag springer där i morgondimma, och solen knappt har hunnit börja lysa upp omgivningen, så känns det overkligt att det bara var tre veckor sedan jag började dagen så här, fast i ett helt annat klimat. Visserligen med samma frånvaro av ljus i denna arla morgonstund, men på en plats där jag kunde springa i shorts och linne. Bara några timmars flygresa från Sverige, men där hösten knappast hade gjort sitt intåg. En plats som jag verkligen behövde vara på några dagar, för att orka med de mörka och kalla månaderna som ligger framför oss.
Efter mycket möda och stort besvär, lyckades vi hitta en resa till Mallorca, för att fylla de semesterdagar vi hade avsatt i våra kalendrar. Ingen billig restresa dock. Nej, tydligen var det fler än vi som var sugna på att uppleva högsommarvärme i slutet av oktober. Prognosen hade utlovat närmare 30 grader under de dagar vi skulle vara där, och vädergudarna gjorde oss icke besvikna. Vi kunde njuta av ljumma bad i kristallklart vatten och varma kvällar utan behov av extra tröja. Och naturligtvis orimliga mängder tapas, paella och sangria.
Tänk om man kunde haft ett deltidsboende där. Ja, eller på vilken annan plats som helst egentligen – bara klimatet erbjöd mer än de tre, fyra månader av sommarkänsla som vi har i Sverige. Att snabbt kunna packa ihop en liten väska och dra iväg, när andan eller vädret faller på. Skulle man inte kunna få önska att personer som jag – som lätt dras ner av höstmörkret – kunde få njuta av medelhavsvärme några dagar då och då? Bara för att orka liksom. Få uppleva november i klara färger, eller ett februari med några fräknar på näsan.
Jag närmar mig gatan där jag bor, och saktar in lite. Löpningen övergår i steg, och jag hinner se detaljerna utmed vägen. Där intill en åker blommar fortfarande rödklöver, och jag plockar en av dem. Doften är naturligtvis svag, men jag kan ändå förnimma en liten del av sommaren. Om ett halvår kommer de blomma på nytt, och hela mitt väsen längtar till den tiden. Men till dess ska jag försöka göra det bästa av hösten och vintern – oavsett om jag får komma till varmare breddgrader igen eller inte. Men jag kommer fortsatt drömma om mitt deltidsboende på Mallis.
