Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Annika Karlbom
Bild: Annika Karlbom

Malin Rockström: Sex olika förstörare i trädgården

Det verkar tillkomma någon ny ohyra varje år.

Detta är en personligt skriven text och ingen nyhetsartikel.

Vår bästa tid är nu! Försommar, det som kommer före huvudrätts-sommaren, som med sitt namn lovar att det här bara är början. Det är illgrönt, krispigt, friskt och skönt och nästan ingen ohyra har hunnit göra sig påmind.

För man får ju inte ha trädgården och odlingarna i fred. Icke! Motvilligt måste jag dela prunket med diverse sattyg. Mångfald i all ära, men jag jobbar heltid och hade behövt jobba dubbeltid hemma på gården för att säkerställa att jag får någon skörd av alla goda och härliga plantor jag började driva upp redan i början av året.

Det verkar tillkomma någon ny ohyra varje år, och just nu är det sex olika kategorier av förstörare som huserar på ägorna.

1.Rådjur. Årets nykomling! I fjol förirrade sig en rackare in på tomten, utan att gnaga på något. I år återvände han, en råbock, som dessutom växt till sig. Han tycker om hallonbuskar och tulpaner samt att vråla medan han äter. Som tack för måltiden lämnar han kilovis med fästingar som med hjälp av nummer två på listan hamnar i våra sängar.

2.Katter. Våra egna pälsbarn. Jag är så besviken! Visst, de har gjort huset musfritt sedan de flyttade hit i augusti men de släpar in både det ena och det andra och ställer till med sån förbannad oreda att jag funderar på att omvända dem till innekatter. De misstar min köksträdgård för toalett och deras största fritidsintresse just nu är att gräva upp alla bönor jag sår. Sprätt, gräv och stök gör dem lyckliga.

3.Mördarsniglar. Förra årets nykomling. Plötsligt en morgon låg där några feta as på gräsmattan. Snabbare än Zorro halshögg jag dem och några äcklon till dagarna därpå, sen såg jag inte fler. I år har jag hittat två bebisar under en säck med gödsel och varje dag ålar jag över hela tomten med saxen i högsta hugg. En bekant har dragit igång initiativet Mördarsnigelns otursdag som infaller den 11 juni. Då uppmanas vi gå man och kvinn ur huse i en gemensam snigelmördaraktion. Gå ut och gör er plikt allesammans! Slut upp och utrota slempropparna.

4.Barn. Främst de under 4 år. Skördar genom att dra upp hela plantor, trycka i sig alltsammans för att sedan spotta ut.

”Jag älskar inte pächilla mamma, jag slänger hela.”, lät det förra året innan mitt ståtliga persiljabuskage utplånades.

5.Kålfjärilslarver. Kålen är min, men det respekteras inte. Till och med en död kålfjäril känner doften av kål från andra sidan jorden, kallar på alla släktingar och kommer och lägger ägg på alltsammans. Jag dödar dem. Utan att tveka. Mosar helt besinningslöst och sprayar på (ofarligt) medel som tar kål (hehe) på larverna.

6.Den värsta farsoten av dem alla. Fullständigt okontrollerbar, livsfarlig och omöjlig att bekämpa utan att bryta mot lagen – Man. Min man. Man med åkgräsklippare, trimmer och häcksax. Han kör ner frösådda perenner som jag vårdat i år och lökväxter som precis börjat knoppa.

Vi är många som trängs i vår herres hage och det är ju fint, jag undrar bara varför ingen av invånarna har kirskål, våtarv och knölklocka som främsta föda. Då hade jag varit mer benägen att dela med mig.