Dagens kåsör: Nina Persson
Dagens kåsör: Nina Persson

Många skulle nog må bättre av lite julstämning i oktober

Jag har precis varit ute och promenerat i duggregn och hårda västkustvindar. Det slog mig hur snabbt det går i naturen nu – från gröna träd för några veckor sedan, till en salig blandning av röda och gula nyanser.

ANNONS
|
Dagens kåsör: Nina Persson
Dagens kåsör: Nina Persson

Ganska vackert trots allt, även om ni – som har läst mina kåserier ett tag - säkert har förstått vid det här laget, att jag ogillar denna mörka årstid vi går till mötes. På den regnvåta gångbanan där jag gick låg det dock ett knallrött eklöv. Så vackert i det annars dystra vädret. Som om det ropade på mig att jag skulle se dess skönhet. Och det gjorde jag – för tack och lov är jag ganska bra på att hitta de små guldkornen i livet. Även när höstmörkret faller på.

Om det är något jag kan glädjas åt denna årstid, så är det vetskapen om att det närmar sig adventstid och jul med allt vad det innebär. Tända ljus, den första glöggen, och pepparkakor med ädelost och fikonmarmelad. Saker som värmer åtminstone min frusna själ just då. Men varför gå och vänta i flera veckor till, när man kan njuta av detta redan nu? Jag vet, lite förbjudet kanske det känns att smygstarta julen redan i oktober, men alla vet ju att glöggen smakar allra bäst i början av säsongen. Mycket bättre än i mellandagarna när julsmakerna står en upp i halsen. Lika god som glöggen är nu, är sillen och färskpotatisen några veckor före midsommar. Ja, kalla oss förrädare av traditioner, men livet måste ju inte alltid vara så himla uppstyrt av almanackan. Alla mår nog bra av att vara lite lagom busiga emellanåt.

ANNONS

Så häromdagen var det dags. Jag och mannen laddade upp för årets första glöggmingel här hemma -med ostar, pepparkakor och några skumtomtar. Barnen, som visserligen är vana vid våra upptåg, undrade dock försiktigt vad denna lilla tillställning skulle innebära. ”Vadå lillejul, ska det vara julklappar också då…?”. Det var kanske inte direkt min tanke när jag planerade den här kvällen, men sedan tänkte jag, varför inte? Så jag inhandlade trots allt två små klappar åt mina söner. Inte ens värda en hundring tillsammans, men det är ju tanken som räknas. Och vilka ungar blir inte glada av en oväntad gåva, inslagen i färgglatt julpapper, en regnig oktoberkväll?

Så där satt vi sedan och mumsade på glögg, julmust och annat smått och gott av julens läckerheter. Och barnens ögon, som lyste i kapp med de tända ljusen på bordet, var obetalbara när de öppnade sina (mycket) för tidiga julklappar. De tyckte visserligen att vi var en smula tokiga som ordnade med en liten julfest redan i oktober, men samtidigt är det ju som sagt också underbart att få vara lite smågalen ibland. Och vi hade alla en härligare och varmare höstkänsla i magen efter dessa timmar. Faktum är att många nog skulle må bättre av lite julstämning i mörka oktober. Eller varför inte en midsommarfest. Testa gärna!

ANNONS
ANNONS