Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Anders "Pidder" Pedersén: Julgran vill jag ha

Min passion för julgranar har kommit som vuxen.

Detta är en personligt skriven text och ingen nyhetsartikel.

Några av julens traditioner kan jag tänka mig att skrota men några vill jag inte vara utan, som julgran. Ljudet av barren som ramlar ner på julgransmattan, doften och alla småkrypen som håller till i granen får mig i en harmonisk stämning. Jag vill dock inte ha vad som helst i julgransfoten, jag vill ha en riktig gran, ingen oljebaserad plastgran.

Min passion för julgranar har kommit som vuxen, som liten tyckte jag att julklapparna var den bästa traditionen. De första julgransminnena från barndomen handlar uteslutande om prydnaderna, som julgranskarameller och kristyr. Helt betagen kunde jag stå långa stunder och beundra de blekgröna, vita och svagt rosa stjärnorna och kungakronorna av kristyr. De var inte direkt vackra men mor hade berättat att de var gjorda av bland annat florsocker. Socker! En av livets största njutningar.

De kunde dock ha varit tillverkade av gips istället för florsocker. År efter år hängde de i granen utan att vi syskon ens fick ta en liten slick, men en jul hände ett underverk. En kristyrstjärna råkade ramla i golvet och gick sönder. Efter mors tillåtelse kastade vi syskon oss över bitarna som en flock hungriga vargar. Det var som att tugga i sig gedigen bohuslänsk granit. Smaken var inte den som jag hade föreställt mig. Jag har i och för sig ingen erfarenhet av att tugga i mig kompakta dammtussar men jag tror att smaken är den samma som hos gammal kristyr.

Frugan och jag har samma idé om hur en perfekt julgran ser ut, den ska se ut som Musse Piggs gran gör innan Pluto skövlar den. Så perfekta granar växer förstås bara i den tecknade världen men för många år sedan trodde jag att jag hade hittat en likadan. Den växte på en mosse och den var så tät att man inte kunde se stammen, den var bara en meter hög men desto mer omfångsrik. Troligtvis var granen cirka 400 år gammal. Eftersom det bara var några millimetrar mellan grenarna gick inte pyntet att hänga, vi fick klämma fast pyntet mellan grenarna.

Belysningen i vår gran är ett kapitel för sig. Sätter jag upp ljusen sätter jag alla på samma gren eftersom frugan ändå ändrar ljusens placering varje gång hon går förbi, ända fram till Tjugondag Knut. Efter långa överläggningar bestämmer vi vilket ljus vi ska tända och släcka med. Jag som är glömsk kommer aldrig ihåg vilket. Är det tjugo ljus lyckas jag först på det tjugofemte försöket.

Mina knep för att granen inte ska barra bygger mer på tro än på vetenskap. Först och främst ska jag ha en nyhuggen gran, sedan gör jag skåror i stammen, häller socker, Alvedon och whiskey i vattnet. Tur att vi inte har en hund som dricker ur julgransfoten.

Den perfekta julgranen ska se ut som Musse Piggs gran gör innan Pluto skövlar den. Bild: Gorm, Kallestad
Den perfekta julgranen ska se ut som Musse Piggs gran gör innan Pluto skövlar den. Bild: Gorm, Kallestad