Det är några dagar in på det nya året, och som vanligt är anläggningen där jag både leder pass och själv tränar, fullproppad med människor så här års. Ja, så full den får lov att vara såklart i dessa pandemitider. Men trots restriktioner och en påtaglig smitta som härjar i samhället, så verkar ändå många våga sig ut, och försöker fortsätta leva så vanligt man kan trots allt. Kanske är det åtskilliga svenskar som gör ett försök att börja sina nya liv så här efter nyår. Ett nyårslöfte som har varit vanligt under årtionden tillbaka, kanske ännu längre. Och löften kanske kan vara bra ibland – om man lägger ribban lagom högt, så att fallet vid ett eventuellt ”svek” mot sig själv inte blir så tungt.
Jag har själv fått frågan många gånger den senaste månaden, om jag har några nyårslöften inför 2022. Och svaret har – precis som alla andra år – varit att jag inte har några löften. Kanske kan jag uppfattas som en fegis som inte vågar riskera att misslyckas, men om sanningen ska fram så har jag nog aldrig velat sätta löften om något i mitt liv (förutom när jag sa ja till att leva resten av mitt liv med min man). Det känns svårt att lova och försäkra något i livet, och riskerar att sätta en negativ klang på själva syftet. Att dessutom sätta upp löften om något bara en gång om året, känns väldigt märkligt egentligen. Det borde man ju kunna göra vilken dag som helst på året. Nej, jag väljer att istället prata om mål och drömmar.
Mina egna mål för 2022 handlar till stor del om att fortsatta leva det liv jag och min familj har skapat tillsammans. En balans mellan allt från spännande äventyr och en aktiv livsstil – med en lagom dos av lyx och flärd – till en stilla och kärleksfull vardag, där man hämtar kraft och energi i varandra. Att leva ett gott liv helt enkelt, och försöka vara den bästa versionen av mig själv. Drömmar har jag många… Extra många efter några år där möjligheterna har strypts för oss alla i världen. Jag har en stark längtan efter att återvända till Thailand, och äta middag på stranden där vi gifte oss. Men lika mycket drömmer jag om korta och enkla weekendresor, utan att behöva tänka på munskydd och coronatester. De där sakerna som sätter den extra guldkanten på livet. Mitt liv.
Vem vet, människorna på alla träningsanläggningar runt om i Sverige kanske också har mål och drömmar, snarare än löften. Och egentligen spelar det ju inte så stor roll vad man kallar det. Det viktigaste är väl ändå att man har en drivkraft framåt i livet. Och drivkraft behövs kanske extra mycket i dessa tider, då mänskligheten har fått kämpa i uppförsbacke under en lång tid. Så inför 2022 kommer jag som sagt inte lova ett endaste dugg, men jag har förhoppningar om att många flera mål och drömmar besannas. Både för mig och för er. Det är vi alla värda.
