Han log och sa retsamt; ”Mamma, vad har du gjort idag när du har varit permitterad egentligen? Har du bara legat och latat dig i en solstol, medan Roland har slitit i trädgården?”.
Han hade sett ett filmklipp jag lagt upp på Instagram några timmar tidigare, och det vet ju alla att det som visas i sociala medier är hela sanningen, och inget annat än sanningen? Eller kanske inte. Men just då kändes den där kommentaren från sonen extra träffande, eftersom jag haft dåligt samvete hela dagen för just detta.
Efter några dagar med minimal nattsömn var jag väldigt trött just den här dagen. Den där långa listan med saker vi ska göra under permitteringsdagarna kändes långt ifrån lockande. Jag ville bara ta det lugnt.
Någon trötthet märktes dock inte av hos min man. Han hade en enorm energi, och slet som ett djur i trädgården från morgon till kväll. Tänk att det till exempel kan finnas en sådan glädje i att köpa en ny högtryckstvätt! Så medan han bland annat sysselsatte sig med att spola av plattorna runt huset, passade jag på att vila upp mig lite i den där solstolen som sonen så lämpligt påtalade.
Vid middagen ursäktade jag mig lite för att jag inte hade samma drivkraft som mannen just idag. Han svarade att jag absolut inte skulle tänka så, det är ok att ha dagar då man inte är på topp. Vissa dagar är det jag som har mer energi än han. ”Och du”, sa han, ”du har ju gjort massor idag! Du har ju roddat markservicen hela dagen, glöm inte det.”
Men det är väl just det som är så typiskt för oss kvinnor – att vi glömmer allt det där som vi liksom sköter i farten. Det är förmodligen något som är nedärvt sedan hundratusentals generationer tillbaka.
På morgonen slängde jag in en frukosträtt i ugnen, och passade på att duscha medan den blev klar. En maskin tvätt hann också köras igång medan kaffemaskinen bryggde dagens första koppar. Under tiden potatisen kokade vid lunch, slängde jag ihop ett gäng dadelbollar, plockade ur diskmaskinen och betalde en räkning. Och hängde upp tvätten. Plus att jag passade på att rengöra besticklådan. Och så vidare. Det är lätt att dessa så saker bara passerar förbi i vardagen, och man tycker att man knappt hinner med något alls.
Som kvinna måste man lära sig att vara nöjd med sig själv och sin prestation. Jag själv inkluderad. Det är inte konstigt att så många kvinnor blir stressade, och ibland till och med sjukskrivna, på grund av för högt ställda krav. Och ofta kommer kraven från dem själva och ingen annan.
Så nästa gång jag har en dag då kropp och knopp skriker efter återhämtning, ska jag bli bättre på att ge efter för det. Utan dåligt samvete. För bland är faktiskt en solstol precis vad man behöver.
