Mycket äckligt har man druckit i sina dagar, både med och utan alkohol, men nu har jag nått botten. Eller rättare sagt, jag nådde aldrig botten av glaset, för drickan var så läskig i dubbel bemärkelse att den inte gick att få i sig.
Så här var det:
Trött, stressad och hungrig gick jag in i en affär och högg snabbt åt mig en stor cola-flaska. Senare när jag sitter med en vällagad bit lax med sallad, potatis och citronsås öppnar jag flaskan, fyller glaset och tar en klunk.
Många av er tycker nog att det gick fel redan när jag valde att dricka cola till lax. Ett glas vitt vin, cider, öl, vatten eller – ja nästan vad som helst faktiskt – hade förstås passat bättre, men nu var det just cola jag var sugen på. Så skjut mig då, men sådana simpla begär är faktiskt inte olagliga!
Reaktionen blev omedelbar och brutal: Å, tvi – vad var det där? Har någon terrorist gått på Ica och sprutat in gift genom kapsylen?
Först då studerar jag etiketten riktigt noga och ser att det står ”raspberry” (hallon) med röd text på svart botten under colans vanliga namn. Det är ett effektivt grafiskt grepp om man vill undvika att folk läser. Och så har någon ritat dit ett par hallon (i rött på rött…) som hade kunnat föreställa lite vad som helst. Blommor kanske, eller ett par röda yllemössor.
Man undrar över affärsidén. Är tanken att kunden ska köpa en flaska av misstag, smaka på eländet, hälla ut det i vasken och genast köpa en ny flaska utan hallon? Det kan ju aldrig bli någon lysande affär, eftersom varje kund bara lär bli lurad en gång. Efter den missen kommer man i all framtid att noga granska alla flaskor innan man lägger dem i kundvagnen.
Hur det smakade? Tänk er 50 procent cola blandad med 50 procent koncentrerad hallonsaft. Fast inte riktig hallonsaft då, utan något kemiskt substitut. Man brukar prata om att smaker gifter sig. Tro mig, det gjorde inte dessa, även om blandningen smakade gift. Som arsenik eller så. Fast jag har ju inte för vana att käka arsenik, så egentligen vet jag inte vad jag talar om här.
Men om colan och den falska hallonsaften mot all förmodan skulle ha gift sig så är enda lösningen en snabb skilsmässa utan att först slösa tid på familjeterapi. De borde genast glömma att de någonsin har träffat varandra, tänkte jag.
Vad lär vi oss då av detta? Inte mycket. Möjligen att förnyelse och variation inte alltid är av godo. Och ett råd i all välmening inför påsken så småningom är att kolla påskmusten noga! Man vet aldrig vad tillverkarna kan få för sig. De kan säkert komma på ett sätt att sabotera den goda musten också. Endast fantasin sätter gränser. Eller den borde i alla fall göra det. En twist av banan kanske? Varningen kommer i så fall att stå med gul text mot gul bakgrund, så ni får ha ögonen med er.
Fotnot: Nu, i skrivande stund, fick jag ett lugnande besked om hallon-colan: Den har redan slutat att produceras! Detta, enligt tillverkaren, på grund av ”en minskad efterfrågan”, haha! Var det inte det jag sa? Som kund gör man bara en sådan tabbe en gång.
