Malin Rockström: En natt på hotell

En mycket uppskattad julklapp.

ANNONS
LocationVarberg|

En mellandag checkade min sambo Andreas och jag in på hotell. I VARBERG! Hur hamnade vi där? Hur hade vi det och hur kändes det efteråt? Det, och mycket annat, ska jag berätta om i dag.

Allt började med en julklapp från svärmor. Hon gav oss en övernattning på hotell med spa, middag, frukost och BARNVAKT! En otroligt generös och mycket uppskattad klapp. Vi var supertaggade, jag på att bad och frukost och Andreas mest på att sova en hel natt i en vuxensäng. Dagen kom och badkläderna var nedpackade.

Då ringde barnvakten, tillika svärmor, och sjukanmälde sig. Tråkigt med sjukdom, och också väldigt tråkigt för min baddräkt. Den blev jättebesviken. Själv hann jag inte bli besviken. Jag ringde min mamma, och eftersom mina föräldrar är hjältar och inte heller kan neka mig och Andreas vare sig bad eller sömn, så fick barnen passas hos dem istället.

ANNONS

Så bad det av, hehe. På plats på rummet drack vi ett glas bubbel och så lekte jag att hotellet var mitt gods. Det gör jag vart jag än kommer. En skön känsla, jag ler och nickar uppmuntrande mot de andra gästerna – mitt tjänstefolk.

Sen blev det äntligen baddags. Vi badade simbassäng, bubbelpool, jättekall pool, jättevarm pool, bastu och annan pool. Jag duschade sex gånger och badade fotbad. Jag spenderade vatten som om det varken fanns klimatkris eller morgondag. Det var skrubb, mask och klet och det var så härligt. Vi badade tills vi hade tappat så mycket gammal hud att det inte fanns något kvar som kunde bli skrynkligt av allt blött.

Andreas började tröttna på badandet innan mig. Det är för att han, till skillnad från mig, inte har 30% sjöko-gener. Tillslut fick jag tillbakabilda mina fenor och gå upp. Jag duschade en sjunde gång och upptäckte att jag var helt otroligt len! Sammet-silke-kattunge-len, sjöko-len, det lenaste jag varit sen jag föddes. Jag halkade i kläderna och gick för att äta middag.

Mitt i huvudrätten hände något. Det tog stopp. Det fanns inte plats för mer mat i mina nya ickeuttänjda strumpbyxor, men jag ville äta mer. Så jag gjorde vad vem som helst skulle ha gjort: jag gick till damrummet och knölade ner strumporna i handväskan. Påväg tillbaka till min plats kved folk när de blev bländade av mina polerade, kritvita ben. Men det kunde inte hjälpas, det fanns mat som behövde förtäras.

ANNONS

Vi blev mätta och våra lena kroppar gled genom hotellets korridorer fram till vårt rum. Sen gjorde vi något vi inte gjort på åratal. Vi tittade på tv. Helt vanlig gammeltv. Kanaler och tablåer ni vet. Det var magiskt. Först såg vi halva Snowroller och sen somnade jag till en jättespännande naturdokumentär. Med min Andreas bredvid mig, i samma rum, utan katter och barn.

Klockan ringde som vanligt efter en sekund. Jag åt fyra sorters bröd till frukost och vi tog ett litet bad för att boosta vår mjukhet. Sen fick jag magknip. Men det var inte brödet, det var barnlängt. Så vi åkte för att hämta barnen. Jag kände sådan tacksamhet, för julklappen, för barnpassningsräddningen, för min familj och för min lenhet. Tack alla!

ANNONS