Nina Persson Kåsör
Nina Persson Kåsör Bild: okänd

Det är något visst med den första vårsvetten

Man brukar ju tala om aprilväder, men redan i mars kan väderleken skifta på de mest nyckfulla sätt.

ANNONS
|

Ena dagen kan man sitta utomhus och njuta av en kopp kaffe - med sol, barmark och fågelkvitter som sällskap – medan efterföljande bjuder på snöstorm och isiga bilrutor att skrapa. Det är väl det som är tjusningen med våra årstider här uppe i norra Europa, även om jag har lite svårt att uppskatta dem alla fullt ut.

Därför blir jag som ett barn på julafton när vårens första värmande strålar letar sig in i huset. Som jag nämnt tidigare, hånade jag först uterummet när vi köpte vår villa för några år sedan. Pensionärskuvös, är det verkligen något att ha? Men oj, vad jag har fått äta upp det där! Numera är det vårt extra vardagsrum mer än halva året – trots att det inte är isolerat - och vi brukar kunna äta middag där redan nu om solen ligger på. Det inglasade rummet med plasttak blir snabbt varmt, även om utetemperaturen bara är några få plusgrader. Så ni kan ju förstå att inga levande växter fixar att bo där sommartid…

ANNONS

Häromdagen hade jag en ledig dag mitt i veckan, och det var en sådan där dag då vårsolen hade värmt upp uterummet. Vi hade ännu inte haft någon storstädning inför den nya säsongen, så dynor till solsängarna samsades med kuddar till trädgårdsmöblerna, både i och bakom den grå divansoffan som står i rummet året om. På golvet kunde jag skymta ett och annat barr från julgranen, och något enstaka torrt höstlöv som irrat sig in. Men jag brydde mig inte alls om stöket. Istället la jag mig på dynorna i soffan och satta mina lurar i öronen. En liten tupplur efter lunchen är en av höjdpunkterna på en ledig dag enligt mig. Jag kände solens varma strålar mot min kropp, och bara några minuter senare hade jag knoppat in.

Tjugo minuter senare vaknade jag till av att en rännil av svett hade runnit från pannan och kittlade mig i nacken. Hade det varit i juli hade jag aldrig orkat ligga kvar, men det är ändå något visst med den första vårsvetten. Så jag bara bytte position, torkade bort lite svett med handen, och slumrade till en stund igen. Efter den sköna, och något (för) varma siestan, var det dags för mig att ha ett digitalt möte. Hur tänkte jag där? Jag kände hur håret klibbade mot pannan, och när jag såg mig själv i spegeln såg det ut som om jag hade sprungit en mil. I högsommarvärme. Men jag lyckades hjälpligt fixa till frisyren, och bättra på smink som runnit, och några minuter senare satt jag redo och såg hyfsat presentabel ut.

ANNONS

I skrivande stund skiner solen igen. Jag vet att uterummets termometer troligtvis kommer att passera 25 grader, och det blir hett att ligga på soffan då. Jättevarmt. Men då öppnar jag bara upp skjutdörrarna och låter vindarna svalka mig. Men inte för mycket – den första svetten vill man som sagt inte vara utan. Njut av våren tills vi hörs igen!

ANNONS