Josefina Sallén: ”Jag blev mamma när jag var 42 och 46 år”

Själv har hon vuxit upp på Varbergs fästning.

– Det var en idyll och väldigt speciellt, jag och mina syskon sprang omkring och lekte spännande lekar och besökarna som gick förbi vårt hus undrade vilka vi var.

Josefina och hennes syskon lärde sig att vinka kungligt från fönstret, som sig bör.

Tillbaka där det började

I dag sitter hon utanför samma ockraröda länga där hon växte upp. Pappa Bernt, nu 98 år, bor kvar och hon och de två barnen har flyttat in. Minstingen Enya som nu är fyra år gör vad hon kan för att få mammas uppmärksamhet.

– Det är fantastiskt att bo här och pappa är trots sin höga ålder en bra hjälp. Han lagar mat och tar sin permobil och hämtar barnen från skolan när det behövs. Barnen tycker att det är kul.

Josefina har läst industriell ekonomi och är civilingenjör, hon har seglat mycket, jobbat i flera länder och gjort karriär. Det var först när hon närmade sig 35 som barnlängtan började komma.

– Jag och min dåvarande man började kolla det där med provrörsbefruktning, IVF, men kom aldrig längre. Jag erbjöds ett vd-jobb i England, jag flyttade dit och när jag bott där något år skilde vi oss.

Ville föda i Sverige

Men så träffade hon John, som är far till hennes två barn.

– Vi gjorde IVF-försök ganska snabbt, jag blev gravid men fick missfall. Vi gjorde två försök till, men det funkade inte, sen blev jag gravid! Då bestämde jag mig för att flytta tillbaka till Sverige, jag var rädd för missfall, att något skulle gå fel. Men det blev en lätt graviditet.

Trots dramatiken i berättelsen är Josefina lugn och saklig. Hennes första barn fick förlösas med hjälp av sugklocka.

– 28 augusti 2012 föddes Jack, det var som att få en present. John var med vid förlossningen, sjukvården var fantastisk. Jag blir glad och nostalgisk på en och samma gång när jag tänker på det.

Josefina hade bestämt sig, hennes barn skulle växa upp i Sverige, så hon stannade kvar. John kom till Sverige så mycket han kunde, och arbetade på distans. Och plötsligt var ett andra barn på gång. Den 19 december 2016 föddes Enya. Även denna gång var John med. Men distansförhållandet höll inte i längden, varken Josefina eller John ville flytta från sina länder, förra året tog förhållandet slut.

Miljöintresset djupnade

I Varberg hade Josefina tidigt skaffat en liten bostadsrätt och börjat söka sig om efter ett nytt mindre tidsslukande jobb. Att bli mamma medförde att hennes intresse för miljön djupnat, sedan några år arbetar hon med cirkulär ekonomi på Rise, som är ett oberoende statligt forskningsinstitut.

– Seglingen har gjort mig extra medveten om naturen och havet. Det är till exempel ohållbart att ha så mycket onedbrytbara förpackningar och engångsmaterial som vi har i dag. Bästa sättet att få företag att tänka miljövänligt är att få dem att inse att det faktiskt kan vara lönsamt. Lite förändringar i taget. Jag tycker att mitt jobb är jätteintressant, det handlar om vår framtid. Sedan jag fick barn känns frågan om jordens resurser ännu viktigare, jordens framtid har blivit mer konkret.

Förra året fick hon och brodern Kjell Sallén ta emot priset ”Årets samarbete för framtiden” på Varbergsgalan för ett miljöprojekt på Peder Skrivares skola. De hade tillsammans med skolans elever arbetat med cirkulärt tänkande och återvinning på olika sätt.

Josefina är lycklig över att bo i Varberg, och sedan några år har hon flyttat in med sin lilla familj i den stora lägenhet på fästningen hon växt upp i. Fortfarande bor hennes pappa kvar. Mamman dog för ett år sedan.

- Jag är så glad att mina föräldrar har fått se mina barn. Att jag fått barn sent har vi aldrig tyckt varit konstigt, mamma var 45 år när hon fick mig. Och faktiskt har jag inte hört några kommentarer från någon om mina sena graviditeter.

Kanske omgivningens tystnad delvis har en liten förklaring.

– När jag hade fött mitt första barn fick jag faktiskt visa leg på systemet (haha)

Lena Berglund

lena.berglund@hn.se