Dubbelspåret, vindkraftsutbyggnaden, höghus och äldre bebyggelse. Det är fyra områden som tagit stora steg framåt sedan Johan Risholm anställdes i som planarkitekt i Falkenbergs kommun 1990. Han kom närmast från en privat arkitektfirma i Halmstad där arbetet till stor del gick ut på att rita hus. Men tjänsten som planarkitekt i Falkenberg lockade.
– Jag hade upptäckt att jag var mer intresserad av samhällsbyggande.
Ville flytta hela Gekås varuhus
När han summerar åren som gått så gör han med enbart goda erfarenheter i minnet.
– Jag älskar Falkenberg, jag är så stolt och tacksam över att jag fått verka här.
Han fått vara med om att göra avtryck i hela kommunen, även om det utanför centralorten är främst Ullared som fått mest uppmärksamhet.
– På 1990-talet, när jag var ny på jobbet, planerade Gekås ett nytt lager och det utvecklades till att man ett tag ville flytta hela butiken till Sönneräng där huvudlagret ligger i dag. Jag traskade omkring där i skogen och med pinnar jag hade målat själv för att markera ut hur det skulle kunna bli. Jag var uppe och flög över området i ett plan som gick upp från Larslanda i Morup för att få en överblick. Det var en skakig resa. I dag hade jag använt drönare istället.
Dubbelspåret genom Falkenberg
En av de första arbetsuppgifterna gällde det planerade dubbelspåret. Kommunen skulle yttra sig om en remiss från Banverket. Det föll på Johans bord. Arbetet med att planera för dubbelspåret genom Falkenbergs kommun kom att sysselsätta honom mer eller mindre i 15 år, fram till 2008 när trafiken började rulla på spåren.
– Jag är nöjd med placeringen, hälften av dem som som åker med tåget bor inte i stan. De måste ta bil till stationen och där finns det gratis parkering. Många av resenärerna hade tagit bilen istället till Halmstad, Varberg eller Göteborg om det inte var så enkelt att åka tåg, säger Johan Risholm bestämt.
– Med placeringen utanför centrum slapp vi ha tåg som gick genom gamla stan, vi behövde inte bygga gigantiska bullervallar och vi behövde inte riva några hus.
Falkenberg, banbrytande när det gäller vindkraft
Vindkraften är ett annat område som påverkat kommunen mycket. Den första planen antogs 1991 och gällde vindkraft på Lövstaviken. Nu finns flera olika vindkraftparker med tillsammans 81 verk som ger energi för 80-90 procent av Falkenbergs behov.
Johan Risholm och Falkenbergs kommun hade en tydlig strategi för vindkraftsutbyggnaden. Den skulle inte vara utspridd i kommunen som till exempel i Laholm. Stället skulle de placeras i tydliga grupper, ett exempel på det är vindkraftparken utmed motorvägen.
– Falkenberg blev banbrytande där.
Vid millennieskiftet flyttades utbyggnaden till skogsområden eftersom verken med tiden kunde byggas så stora att de kunde fånga vinden ovanför trädtopparna.
– Vi byggde fortfarande sammanhängande parker, men formen med raka linjer var inte lika viktig i skogen som på de plana ytorna.
”Det är så ohyggligt känsligt med vindkraft till havs”
Nu är vindkraften i det närmaste nära nog fullt utbyggd på land. Återstår vindkraft till havs. Flera olika projekt är aktuella varav Kattegatt Offshore är en. Johan Risholm har ingen större förståelse för dem som inte vill ha vindkraft till havs på grund av att det skulle innebära att horisontlinjen bryts.
– Det är ju nonsens att det skulle störa om det syns vindkraftverk vid klart väder. Det är så mycket annat i samhället som syns, till exempel motorvägar, kraftledningar, fabriker, höghus...
–Det är så ohyggligt känsligt med vindkraft till havs.
Hjulet är på gränsen till vad den lilla staden tål.
De första höghusen har vuxit upp under Johan Risholms tid i Falkenbergs kommun. De första byggdes på Hjortsberg, sedan kom åttavåningshusen på Hertings gård, höghusen vid stationen, på Bacchus och i Stafsinge. Nu byggs ytterligare tre i närheten av stationen och i centrum är kvarteret Hjulet med som mest nio våningar snart klart.
– Byggnader av Hjulets storlek ska placeras på väl motiverade platser. Höghus bör inte byggas i stadskärnan, de kan påverka stadens själ. Hjulet är på gränsen till vad den lilla staden tål. Men i sitt sammanhang med Falkhallen, gymnasiet och Argus så fungerar det.
– Vi ska vara försiktiga med stadskärnan och värna om den lilla fina stan. Falkenberg har något som man inte upplever i så många städer.
Det bästa sättet att bevara kulturmiljöer är att se till att ägarna förstår värdet av det fina som de äger.
Johan Risholm vurmar för historia och kulturmiljöer. Han har varit med om att ta fram olika dokument, till exempel Stadens yttre årsringar, ett nytt program för kulturmiljöer på landsbygden och ett kulturmiljöprogram för staden ska antas av kommunfullmäktige samma dag som Johan Risholm går i pension. Ambitionen är att det nu skall tryckas som en bok.
– Det har vi tagit fram för att sprida kunskap. Det bästa sättet att bevara kulturmiljöer är att se till att ägarna förstår värdet av det fina som de äger. Det kan vi alla vinna mycket på.
Intresset för centrumutveckling har ökat de senaste tio åren.
– Innan dess var det svårt att lyfta stadens betydelse. Det fanns inget intresse för stadsfrågor. Men det som är bra för centrum är bra för staden och det är bra för hela kommunen.
Klitterbadets framtid är en fråga som Johan Risholm lämnar över till sin efterträdare. Men han vet så klart vad han vill se:
– Jag hoppas att man bygger nytt på samma ställe. Det är en helt unik plats för ett badhus. Den ligger nära havet och har saltvatten. Badet är ursprungligen ett utomhusbad som byggts på, det är tveksamt om det går att renovera mer.
”Stadshuset är ett av stans vackraste byggnader”
När det är dags att fotografera den avgående stadsarkitekten får han själv bestämma en plats som har betydelse för honom.. Det blir utanför stadshuset som ligger granne med själva Rådhuset där Johan Risholm hade sitt första kontor som nyanställd för 31 år sedan.
– Stadshuset är ett av stans vackraste byggnader. Vi har skrivit en bok om huset.Genom åren har det kommit många dumma idéer om hur man skulle kunna bygga om och förändra stadshuset. Det har vi satts topp för.
Falkenbergs stadsarkitekter:
1939-1944 Arne Skude
1944-1946 Nils Gunnar Kållberg
1946-1953 Sven Lindahl
1954-1964 Gunnar Lydh
1965-1980 Carl Estmar
1980- 1998 Jan E Forsberg
2000-2001 Pontus Swahn
2002-2011 Monica Rudqvist
2011-2012 Stefan Wallner
2012-2014 Göran Molin
2014-2021 Johan Risholm (planarkitekt 1990-1997, planchef 1997-2013)
LÄS MER: På spåret i tio år
LÄS MER: Stora projekt för vindkraft på gång utanför kusten
LÄS MER: Slutbyggt i Långasand – kommunen avbryter planläggning i fritidshusområde
LÄS MER: Så växte kvarteret Hjulet fram
LÄS MER: Många idéer om de gamla fundamenten genom åren
LÄS MER: Klitterbadet och Strandbaden tillåts växa sig större
LÄS MER: Systembolaget ger sig iväg från Stortorget
LÄS MER: Hjortsberg ska få högre status
