Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Ständigt aktuell. Wilhelm Agrell har skrivit ett trettiotal böcker och nyligen kom han ut med ungdomsboken Affeland. ”Jag skriver så länge jag har något att säga. Så länge det ger mig mening”, säger han.

”Jag skriver så länge jag vill säga något”

När det gäller krig och konflikter är Wilhelm Agrell en av våra främsta experter. Dessutom är han en väletablerad författare med över trettio böcker i bagaget.

I nästan hela sitt vuxna liv har Wilhelm Agrell arbetat med frågor som rör krig. Efter en snabb titt bakåt i ledet verkar varken ämnesvalet eller professorstiteln ha varit någon slump.

Fadern Jan Agrell var militäröverpsykolog och både farfar Sigurd och farbror Ivar var professorer. Men enligt Wilhelm Agrell är det ändå tillfälligheterna som har styrt.

–  Att jag blev intresserad av krigshistoria hänger ihop med att jag som tioåring började botanisera i min fars bibliotek där det fanns mycket engelsk och tysk facklitteratur i ämnet. Sedan kan man tycka att det finns en viss spårbundenhet till min farfar och farbror. Men mest har det handlat om att jag alltid har sysslat med saker som intresserar mig. Och så hade jag en mycket tillåtande och uppmuntrande mor.

Tidigt började han läsa historia vid Stockholms universitet. Som 23-åring gjorde han studieuppehåll och sökte sig till en FN-bataljon i mellersta östern och vidare in i underrättelsetjänsten. Om den tiden har han skrivit i sin självbiografiska bok Ökenvägen.

Därefter återgick han till den akademiska världen, började forska, tog sin doktorshatt, blev docent och 2006 utnämndes han till professor i underrättelseanalys.

– Fortfarande har jag några forskningsprojekt på gång och så undervisar jag. Det är vansinnigt roligt att prata med och lyssna på nybörjarstudenterna. Det är vitaliserande och tvingar mig att hela tiden tänka nytt.

Under åren har han också hunnit skriva över trettio böcker, varav en hel del skönlitteratur. Senast nyutkomna ungdomsboken Affeland som handlar om soldaten Marcus och hur hans liv förändras av vistelsen i Afghanistan.

– Det är ett dagsaktuellt ämne. Boken är en e-bok som dessutom är illustrerad. Det var oerhört spännande att vara med och ta fram den.

Någon pensionering finns än så länge inte i siktet. Däremot ser Wilhelm Agrell 65-årsgränsen som en påminnelse över att det är dags att ta sig en funderare över var han befinner sig i livet, och vad som är viktigt och värt att lägga tid på.

Vad har du kommit fram till?

– Jag har svårt att se mig själv sitta på bänken och försöka fylla vardagen med något. Telefonen ringer inte, ingen vill veta något av dig, ingen kommentar till Vladimir Putin – det skulle göra mig mycket understimulerad.

– Sedan är ju författandet en stor del av min yrkesidentitet. Då spelar det ingen roll vilken ålder man är i. Man kan skriva om vad som helst, om andra ämnen och hitta nya former att uttrycka sig på.

– Jag skriver så länge jag har något att säga. Så länge det ger mig mening.