Volontär. Isabelle bodde och arbetade under fyra månader på barnhemmet Swedish-Thai Foundation  i Muang Mai, på Phuket i Thailand.
Volontär. Isabelle bodde och arbetade under fyra månader på barnhemmet Swedish-Thai Foundation i Muang Mai, på Phuket i Thailand.

Isabelle går snabbt från tanke till handling

Det är inte ens en månad sedan Isabelle Klockare kom hem från Thailand, där hon arbetat på ett barnhem. Om ett par dagar åker hon till Australien som au pair, och hon ser fram emot nya utmaningar.

ANNONS
|

Isabelle Klockare är inte den som väntar på att saker ska hända. Hon ser till att de händer. Efter att hon gått ut barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet åkte hon nästan direkt till München, där hon fått kontakt med en tysk-svensk familj som behövde en au pair. De två månaderna gav mersmak och Isabelle började undersöka andra möjligheter att jobba ute i världen:

– När jag är uttråkad sätter jag mig vid datorn och kollar runt, och tänker ”Nu ska jag hitta något att göra!”

Hon tittade speciellt efter barnhem, och fastnade för Thai Swedish Foundation i Muang Mai, på norra Phuket i Thailand. Det är ett barnhem som drivs av ett svenskt par. Kvinnan, Susanne Jansson, förlorade sina två egna barn i tsunamikatastrofen 2004, och har synts en del i svensk media det senaste året, bland annat på Svenska hjältar-galan.

ANNONS

– Jag hade redan blivit antagen som volontär till barnhemmet när jag såg det på TV, säger Isabelle, som alltid velat jobba med barn och är intresserad av barn i svåra förhållanden.

Samtidigt vill hon gärna uppleva nya kulturer. Det var hennes första resa till Thailand, men hon var inte där för att semestra. Inte ens de dagar hon var ledig från barnhemmet:

– Jag gillar inte att ligga på stranden, utan går hellre på roliga marknader. Men framför allt åkte jag dit för att jobba.

I arbetsuppgifterna ingick att ta hand om barnen, undervisa i engelska, och även viss städning och skötsel av hemmets hundar och katter. Hon delade rum med de andra volontärerna, och alla bodde och åt tillsammans med barnen.

– Maten kunde vara lite väl stark, och ibland tänkte kokerskorna på oss volontärer och la undan något bara till oss. Men för det mesta fick vi samma mat som barnen, och om det var något jag saknade ibland var det svensk mat, säger Isabelle.

Men hon är nyfiken på saker som är annorlunda mot i Sverige, och tvekade inte för att smaka på ovanliga rätter, som hönsfötter, fiskhuvud, flugor, myrgrytor och skalbaggar:

ANNONS

– Vi jagade skalbaggar i skogen, slog ihjäl dem, och stekte dem. De smakade jordnötter, berättar Isabelle, och tillägger att det är något hon inte skulle gjort om hon varit där som turist.

Det tog några veckor innan Isabelle lärde känna barnen och de fick förtroende för henne, men just aktiviteterna och utflykterna tillsammans med barnen är det Isabelle tycker var roligast. Hon såg även stora skillnader i barnuppfostran i Sverige och Thailand:

– Det känns som att vi är lite väl överbeskyddande i Sverige. Och om ett barn kom och skvallrade på barnhemmet blev thaipersonalen jättearga, eftersom sådant ska barnen lösa själva, utan bråk och dumma ord.

Isabella lärde sig lite thai, men kommunicerade mycket med kroppsspråk. Nu vill hon bli flytande på engelska och därför har hon bestämt sig för att åka till Australien i ett år. Hon ska bo hos en familj i Melbourne och ta hand om deras tre barn, i åldrarna fem månader till fem och ett halvt år.

– Jag tror det blir jätteroligt! Jag är mest nervös för hur det ska gå med språket, och att köra bil. Men det gick bra i Thailand, där det också var vänstertrafik, säger hon.

Även den här familjen har hon letat upp på egen hand via internet, eftersom hon hellre kollar upp saker själv än går via en organisation. Isabelle är klar över vad hon själv vill och har för förväntingar på sin au pair-vistelse, och hon har valt bort många familjer efter kontakt via mail och skype.

ANNONS

– Jag valde just den här familjen för att det är en bra ålder på de barnen, de bodde bra, och det verkar som att vi kommer att passa ihop, säger hon.

Själv är Isabelle uppvuxen på landet, men hon är inte det minsta road av lantliv:

– Jag rider en gång om året för att min syster tvingar med mig, och jag är inte intresserad av växter eller traktorer. På så sätt är jag väldigt olik resten av familjen, men mamma har ändå inspirerat mig. Hon reste mycket som ung och har berättat om det.

Och Isabelle har redan koll på vart hon skulle vilja åka efter tiden i Australien:

– Jag har sett ett barnhem i Gambia som jag är lite sugen på att åka till. Men jag planerar inte så mycket, utan gör det bara. Det hade nog varit lättare att stanna hemma, men inte lika roligt, konstaterar hon med ett skratt.

Född: 9 april 1991.

Familj: Mamma Ingrid, pappa Bengt, äldre syster Louise, och yngre bror Joakim.

Bor: På Bäckafors, utanför Slöinge.

Intresse: Fota och umgås med kompisar.

Gör: Åker till Australien som au pair den 4 juni. Bodde under våren i Thailand, där hon arbetade som volontär på ett barnhem. Hjälper också till på familjens plantskola Bäckafors trädgård.

I framtiden: Vill läsa till socionom, och jobba med barn.

ANNONS