För de allra flesta av dagens Varbergsbor säger namnet Ingeborg Hamberg ingenting eftersom det är drygt 75 år sedan hon lämnade staden. Hon var född i Söderhamn 1870 och kom som nyexaminerad lärarinna till Varbergs elementarläroverk för flickor redan 1897.
Tio år senare blev hon skolans rektor och innehade den befattningen ända fram till sin pensionering 1935. Hon tillhörde i många år Varbergs folkskolestyrelse och var under en period även ledamot i stadsfullmäktige.
– Så mycket mer än så känner jag inte till om personen Ingeborg Hamberg. Jag har kollat med Varbergs kommun men dessvärre tycks hennes personakt ha försvunnit, säger Lars Karlsson som gärna vill ha kontakt med personer som har något att berätta om Ingeborg Hamberg eller har material som har med henne att göra.
Lars Karlsson är hallänning i grunden och drev i slutet av 1960-talet Galleri Munken i Halmstad. Sedan dess har han arbetat framför allt som lärare, översättare och tolk. 1991–2006 genomförde han ett antal europeiska forskningsprojekt för den pedagogiska institutionen vid Lunds universitet.
Ett av projekten var en doktorsavhandling om den österrikiska aktivitetspedagogen Elsa Köhler (1879-1940) och det var under det arbetet han stötte på namnet Ingeborg Hamberg första gången.
– Elsa Köhler och Ingeborg Hamberg lärde känna varandra redan 1920 och inledde tidigt ett nära samarbete som pågick i många år. De gav ut gemensamma publikationer och var initiativtagare till en pedagogisk experimentundervisning som kom att ingå i den stora skolreformen som genomfördes i Sverige efter kriget och som fortfarande präglar dagens svenska skola, berättar Lars Karlsson.
Att Elsa Köhler och Ingeborg Hamberg kom att bli bekanta berodde på att Sverige under de första mellankrigsåren bjöd in många tyska och österrikiska barn och lärare för att ge dem möjlighet till återhämtning.
På så vis hamnade Elsa Köhler i Varberg och fann snart att undervisningen i Sverige knappt hade någon beröring med dåtidens nya strömningar eller den framväxande experimentella psykologin.
Hon märkte bland annat att de tyskspråkiga barnen, och även hon själv för den delen, snart lärde sig det svenska språket utan att ha fått någon egentlig undervisning i det.
Inspirerad inte minst av detta började hon utveckla ett system för ”Språkundervisning på psykologisk och arbetspedagogisk grund” vilket med tiden ledde fram till den aktivitetspedagogik som gjorde henne känd.
Ingeborg Hamberg var inte sen att anamma den nya pedagogiken och lät Elsa Köhler arbeta som extralärare vid flickskolan i Varberg under tre terminer. Bland annat genomfördes lektionerna nästan uteslutande på det främmande språket vilket då var ett helt nytt grepp. Det Elsa Köhler eftersträvade med detta var att återskapa en inlärningsprocess som i möjligaste mån var identisk med barnets naturliga förmåga att lära sig ett språk.
– Ingeborg Hamberg tog i sin tur tjänstledigt vid några tillfällen från sin rektorstjänst för att hospitera hos Elsa Köhler i Wien. När hon var tillbaka på flickskolan i Varberg började hon tillämpa sin läromästares metodik än mer ingående och såg även till att eleverna hade flitig brevkontakt med österrikiska elever. Hon åkte även med sina elever till Wien på studiebesök, berättar Lars Karlsson som själv verkar och bor i Wien under stor del av året.
Efter sin pensionering 1935 flyttade Ingeborg Hamberg till Wien för att där bo tillsammans med Elsa Köhler. Efter dennas bortgång 1940 valde Ingeborg Hamberg att stanna kvar i Wien där hon avled 1948.
Den som har uppgifter om Ingeborg Hamberg kan höra av sig till undertecknad som kommer att vidarebefordra dem till Lars Karlsson.
