Hunden Wilmer räddade Matildas liv

Matilda Mattsson har under lång tid lidit av ett allvarligt självskadebeteende. Men nu har hon hittat livsglädjen igen – tack vare en liten, vit, sprallig, hårboll vid namn Wilmer.

ANNONS
|

Matilda Mattsson har ett minst sagt trassligt förflutet. Trots att hon bara är 21 år gammal, har hon hunnit uppleva många mörka stunder i livet. Detta medförde att hon började skada sig själv, något få runtomkring henne kände till.

Men så, strax efter hennes 20-årsdag, inträffade en händelse som kom att förändra allt.

– Jag satte mig i bilen för att köra till affären, samtidigt som jag hade en panikångestattack. Jag kraschade rakt in i en lyktstolpe och hamnade på sjukhus. Där såg läkarna vad jag hade gjort med min kropp, och då gick det inte att dölja det längre. Även om jag hade varit inne och sytt sår tidigare var det nog ingen som riktigt tog det på allvar förrän efter olyckan, säger hon försiktigt.

ANNONS

Efter det tog man tag i problemen och Matilda blev inlagd på tvångsvård inom psykiatrin. Hon har sedan dess genomgått mängder med olika behandlingar och terapiformer. Det är först nu, lite mer än ett år efter olyckan, som hon börjar komma på fötter igen. Och det till stor del tack vare en alldeles speciell liten, vit, fyrbent vovve – pomeranian-hanen Wilmer.

Villkorslös kärlek

Matilda har alltid haft en stark kärlek till djur, när hon var mindre var det marsvin som gällde och hennes familj har haft hundar genom åren. Hon beskriver vändpunkten för henne som att hon själv var tvungen att komma till insikt, att det bara var hon själv som kunde ändra sitt beteende, annars skulle hon dö. Och då kom också tanken på att skaffa hund upp.

– Djuren är så villkorslösa, de dömer inte. De bara ger och ger och ger. När jag bestämde mig för att skaffa hund var det det största ansvaret jag kunde ta på mig. Ett ansvar för någon annans liv. För mig var det helt avgörande, nu när jag ser tillbaka.

Wilmer studsar runt i lägenheten på Öster i Halmstad. Han gräver i kuddar i soffan, springer in och ut från sitt lilla tält, letar efter smaskigheter i sin godislåda. Pockar på uppmärksamhet genom små gläfsande läten. Och trots Matildas allvarliga bakgrund som vi just tagit del av, kan vi inte låta bli att le och skratta högt åt Wilmers härliga uppsyn.

ANNONS

– Det är ju fantastiskt. Han har gett mig en anledning till att gå upp ur sängen på morgonen. Och när jag är nere och ligger på soffan och gråter kommer han och lägger en tass på min kind. Det är som att han vet, varför han kom till just mig. Det är så det känns i alla fall, han har gett mig en mening att leva vidare.

Wilmer kom in i Matildas liv som en virvelvind för lite mindre än sex månader sedan.

– Jag vet att det är ett stort ansvar att ha en hund, men de kräver inte mycket för att ge allt tillbaka. Tyvärr har man ju inte en hund så länge, men det är min skyldighet att ge Wilmer det bästa livet han kan få, så länge han finns.

För en tid sedan lade Matilda ut ett inlägg i en stor Facebook-grupp för hundälskare. Hon beskrev sin bakgrund och hur Wilmer hjälpt henne att hitta tillbaka till livet.

– Jag fick enormt mycket respons med många fina kommentarer, och det var många som kände igen sig i min berättelse. För mig är det viktigt att berätta om det jag har varit med, jag vet att det finns många unga där ute som kämpar i det tysta, som mår dåligt. Jag vill att de ska veta att det finns hjälp, om man bara är beredd att ta emot den.

ANNONS

Går inte att förstå

Matilda flyttade till Halmstad för ett par år sedan, hon har tagit studenten och är utbildad konditor. Innan olyckan var hon – utåt sett – en helt ”vanlig” ung kvinna.

– Jag hade fått fast jobb, jag hade köpt en bil, skaffat egen lägenhet och allt det där som man ”ska” göra när man är i den åldern. Jag reste mycket, till Mexiko och till Indonesien bland annat. På ett sätt var jag väldigt hungrig på livet och självständig, men samtidigt mådde jag så fruktansvärt dåligt.

Matilda har svårt att förklara varför ångesten har tagit över så starkt i hennes liv, hon berättar om en strulig uppväxt och om destruktiva beteenden. Men just varför hon började skada sig själv har hon svårt att förklara.

– Jag tror inte det går att förstå för någon som inte har varit i det själv…

Wilmer får Matilda att må bättre, även om hon har en lång väg kvar att gå.
Wilmer får Matilda att må bättre, även om hon har en lång väg kvar att gå. Bild: Lina Salomonsson

Genom att hon har skadat sig själv allvarligt vid flera tillfällen kommer hon ha fysiska men och ärr för livet. Den sista inläggningen varade i sex månader, och då fick hon också ett ultimatum. Om hon inte förändrade sina beteenden skulle det bli tal om LSS-boende eller liknande.

– Jag hatade allt vad vården hette så klart, var bara förbannad över att jag inte kunde få sköta mig själv. Men i dag är jag oerhört tacksam, för alla som hjälpt mig på ett så fint sätt. Utan dem hade jag inte suttit här i dag och när jag fick det där ultimatumet förstod jag att det var allvar.

ANNONS

Sprider glädje

Nu har Wilmer också blivit en slags länk när det gäller att bygga upp en relation med familjen igen. Även som anhörig till en person med självskadebeteende drabbas man hårt.

– Min mamma har också behövt tid att återhämta sig, hela min familj har haft det väldigt svårt länge. Vi behöver tid att hitta varandra efter allt som har hänt. Där hjälper Wilmer till, alla älskar ju Wilmer och i och med att han finns blir allt så mycket enklare.

Nu ska snart Matilda börja arbetsträna, hon hoppas att det blir på hunddagis och att hon och Wilmer senare kan börja åka runt till äldreboenden och så vidare.

– Jag vill att fler ska få ta del av glädjen han sprider, jag vet ju hur mycket nytta den gör för mig och jag vill att andra ska få uppleva den också. Wilmer har gett mig mitt liv tillbaka, jag har varit så långt nere på botten. Att jag skulle ta mig upp därifrån trodde jag inte var möjligt, men nu är jag här. Tack vare en liten, vit, hårboll.

Här kan du få hjälp

Organisationen Mind är en av de aktörer i Sverige som har en hjälplinje för den som funderar på att ta sitt liv eller som har en anhörig med sådana tankar. Hjälplinjen nås via 901 01. Möjlighet till chatt- eller mejlkontakt finns också. Mer info finns på mind.se.

SHEDO är en ideell förening vars syfte är att sprida kunskap om bland annat självskadebeteende, ge stöd åt drabbade och anhöriga samt arbeta för en bättre vård för dessa patientgrupper. För mer info besök shedo.se. De har bland annat en jourmail och en ”självskadechatt”.

ANNONS