Det finns cirka 300 Montessoriförskolor i Sverige. Pedagogiken utgår från att barnet ska få utvecklas i sin egen takt, pedagogen ska mest stödja. Allt finns inom räckhåll för barnen på förskolan och ska vara estetiskt inbjudande. Barnen väljer själva vad de vill arbeta med och hur länge. Det rekommenderas att föräldrarna tar till sig pedagogiken även på hemmaplan.
Fördelar: Montessoris fokus på barnets eget ansvar fostrar självständiga barn.
Nackdelar: Ställer krav på föräldrarna att lära sig att implementera pedagogiken.
Många kommunala förskolor inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken, som har sitt ursprung i Italien. Inom Reggio Emilia pratar man om de hundra språken, vilket innebär att barn har flera sätt att uttrycka sig än bara verbalt. Miljön på förskolan ska uppmuntra barnet till självständighet, exempelvis ska barnen själv kunna ta fram det material de vill jobba med. Pedagogisk dokumentation är viktigt.
Fördelar: Kreativ miljö där barnen får stort inflytande över sin dag.
Nackdelar: Den rikliga dokumentationen sägs ibland stjäla tid från pedagogerna att vara med barnen.
Det finns knappt 80 förskolor som använder sig av Waldorfpedagogiken. Det är både en pedagogik och en filosofi, med antroposofin som grund. Leken och fantasin är viktig, och man använder enkla leksaker av naturmaterial för att barnets egen fantasi ska utveckla leken. Så lite färdiga lösningar som möjligt.
Fördelar: En grundidé är att barn ska få vara barn och varje barn möts utifrån sina förutsättningar och behov. Konstnärliga verksamheter har en central roll.
Nackdelar: Antroposofin är en andlig filosofi och Waldorfpedagogiken får ibland kritik för att ha religiös förankring.
Kan antingen vara föräldrakooperativ eller personalkooperativ. I det förstnämnda är föräldrarna ägare och ansvariga för skötseln av förskolan, och anställer personal att sköta den. I personalkooperativ är det pedagogerna som bedriver verksamheten.
Fördelar: I ett föräldrakooperativ får man som förälder god inblick i barnets vardag och inflytande över hur verksamheten bedrivs.
Nackdelar: Tar mycket tid och energi i anspråk av föräldrarna.
Det finns över 200 I ur och skur-förskolor. Det är verksamheter som bedrivs av Friluftsfrämjandet där man är utomhus större delen av dagen. Om vädret tillåter både sover, äter och leker barnen utomhus.
Fördelar: Barn på I ur och skur drabbas av färre infektionssjukdomar än barn på andra förskolor. Lek, fantasi och kognitiv utveckling gynnas också av utomhuspedagogiken.
Nackdelar: Kräver en massa bra ytterkläder som slits snabbare än för andra barn. Vissa lyfter fram att en del av den pedagogiska verksamheten blir svår att göra utomhus, som att träna bordsskick och öva sig att skriva.
Dagmamma: Dagbarnvårdare som är anställd av kommunen, små barngrupper.
Nattis: Förskola på obekväma tider.
Genusprofil: Förskolor som arbetar med att vidga könsrollerna för barnen. Det finns exempelvis HBT-certifierade förskolor.
Språkförskolor: Det finns olika varianter. Vissa erbjuder hemspråk, medan andra lär barnen ett nytt språk. Dessutom finns det förskolor för barn som har svårt att lära sig prata.
Kulturprofil: Det finns förskolor med fokus på sång, dans och drama, där man exempelvis kan lära sig att spela instrument.
Hur arbetar ni med...? Ta upp frågor som är viktiga för dig, kanske genus, hemspråk eller särskilda behov.
Hur resonerar ni kring stora barngrupper/konflikter/utomhusverksamhet?
Hur ser en typisk dag ut?
Måla upp ett dilemma, till exempel när barn kivas eller när pedagoger är sjuka, och be personalen berätta hur de skulle gjort i den situationen.
Källor: Skolverket, Göteborgs universitet, Friluftsfrämjandet, Svenska Montessoriförbundet, Waldorfskolefederationen, Reggio Emilia Insitutet, Lärarnas Tidning och Barnomsorgsguiden.se. (TT Spektra)
