Att gå på galapremiär eller en pressvisning av en film är vardagsmat för Ronny Svensson. Som kritiker i bland annat TV4:s Nyhetsmorgon och radiostationen Rockklassiker går han på bio fyra-fem gånger i veckan.
–Film och musik var mina första kärlekar i livet. Film är en njutning som ger både förnyelse och tröst. När jag är deppig tittar jag på Bröderna Marx och blir glad igen. Varje gång jag känner oro - jag oroar mig nästan alltid - eller brottas med mitt dåliga självförtroende tänker jag ändå: ”Fy fan vad bra livet är”. Jag gör ju det jag älskar, det jag drömde om som barn!
Det dåliga självförtroendet har sina rötter i en uppväxt utan vare sig varmt vatten eller telefon i lägenheten på Kungshöjd i Göteborg, tillsammans med lågavlönade föräldrar och två äldre syskon. Ett välartat, men ensamt barn.
–Det tar jag igen nu! Jag trivs väldigt bra i sällskap och brukar vara lika babblig som jag är med dig nu. En glad skit. Mitt dåliga självförtroende bottnar i min arbetarklassbakgrund, att jag känt att jag inte riktigt dög. Men det har också varit en drivkraft att bli bättre. Det var därför jag började på kulturvetarlinjen på Stockholms universitet.
I och med prestationer som medproduktion av dvd-utgåvor av filmer med Bo Widerberg, Jan Troell, Galenskaparna, Arne Mattsson, Hasse & Tage, Roy Andersson och Lasse Åberg (som han också skrev en bok tillsammans med) har självförtroendet fått stadga. Kanske också tack vare uppskattande ryggdunkningar av folk på gatan.
–Jag är rätt folklig av mig och har en inbyggd kompass för vad som är kvalitet. Jag tycker om klassiska berättelser snarare än alltför intellektualiserande filmer. Även om jag inte spottar på Ingmar Bergman är min number one all times Howard Hawks... Jag vet att jag kan låta lite dömande och uttala mig för drastiskt, men jag vet vad jag tycker om.
Det visste han redan när han såg sin första film: ”Trollkarlen från Oz”.
–Jag glömmer aldrig det. Jag blev fascinerad och skräckfylld på samma gång!
Även musik är en stor del av Ronny Svenssons liv. På 1980-talet var han trummis i postpunkbandet Kai Martin & Stick!.
Efter slitningar med bandet låg passionen för musikspelandet i träda, men efter att han hade fyllt 50 hände något. När bandet bestämde sig för att jubilera deras andra album ”Röd Plåt” och spela tillsammans igen efter mer än 25 års uppehåll, tändes en gnista.
–Jag har alltid gillat dynamiken i postpunken och nu har jag fått uppleva energin igen på gamla dar. Nu när man inte längre är ung och kåt finns det en mognad i relationen till musiken. Jag behöver inte känna ångest för att jag inte är världens bästa trummis, utan kan slappna av och ta in musiken mer intellektuellt och njuta, säger Ronny Svensson.
Fyller: 55 år den 28 maj.
Gör: Filmkritiker och trummis i Kai Martin & Stick!
Aktuell: Det återuppstådda Kai Martin & Stick! släpper ett nyinspelat album i höst.
Bor: Lägenhet i Stockholm.
Familj: Barnen Moa, 28, Thea, 21 och Thor, 18 år. ”Min älskade katt Sverker, två år, är min ’sambo’ och stora kärlek!”
Så firar han födelsedagen: ”Middag med familjen och goda vänner.”
Om att fylla 55: ”Jag känner ingen ångest, men tiden går lite väl fort. Det finns så många filmer att se, så många låtar att skriva och så många trevliga länder att besöka innan jag lägger näsan i vädret.”
